Östeuropa är nyckeln till ett säkrare och mer motståndskraftigt Europa

Sveriges relationer med länderna i östra Europa är en central utrikespolitisk fråga – en fråga om vår säkerhet, vårt välstånd och vår framtida kunskapsutveckling. När experter från myndigheter, akademi, tankesmedjor, näringsliv och civilsamhälle nu samlas till Forum Östeuropa i Göteborg står en sak klar: Sveriges engagemang i de östliga länderna i Europa ska inte bara fortsätta, utan fördjupas.

Det finns tre avgörande skäl.

Sveriges säkerhet börjar i vårt närområde

Utvecklingen i länder som Ukraina, Georgien och Moldavien påverkar direkt Europas stabilitet och därmed Sveriges säkerhet. Ukraina intar en central roll för Europas framtid och Rysslands fullskaliga invasion har visat att säkerhetsordningen i Europa inte kan tas för given. Utvecklingen i Georgien visar hur snabbt ett auktoritärt styre kan befästa sin makt medan Moldaviens EU-anslutning dagligen hotas av rysk propaganda och desinformation.

Demokratiska och stabila länder i Europas östligaste delar är en investering i vår egen trygghet och säkerhet

När vi stärker relationer med dem som står upp för demokrati i länderna i området stärker vi också motståndskraften mot auktoritära krafter och instabilitet. Demokratiska och stabila länder i Europas östligaste delar är en investering i vår egen trygghet och säkerhet.

Reformarbete och EU-närmande gynnar hela Europa

Ukrainas väg mot EU är inte bara en ukrainsk angelägenhet. Det handlar om att förankra rättsstat, transparens och fungerande institutioner i en region där detta länge har utmanats. Svenska aktörer – från myndigheter till civilsamhällesaktörer och företag – spelar en konkret roll i detta arbete. När vi bidrar med kunskap, partnerskap och institutionellt stöd stärker vi också de ekonomiska och politiska banden som i förlängningen gynnar svenska intressen.

Kunskap och akademiskt utbyte är avgörande 

Krig, sanktioner och politisk repression slår hårt mot akademin i flera östeuropeiska länder. Forskare hotas, universitet begränsas och kunskapsflöden bryts. Här har svenska lärosäten ett särskilt ansvar.

Genom att stärka utbildning och forskning inom Sverige i östeuropeiska språk, samhällsfrågor och kultur samt genom att fördjupa forskningssamarbeten – inte minst med forskare som har tvingats att lämna sina hemländer – säkerställer vi att kompetens och kunskap inte går förlorade, utan stärks och utvecklas. Det är avgörande, både för en välgrundad svensk utrikespolitik och för vår långsiktiga kunskapsbas.

Stärkt engagemang för ett resilient Europa

I en tid då Europas säkerhet och sammanhållning prövas behöver Sveriges relationer med de östeuropeiska länderna präglas av långsiktighet, samordning och uthållighet. Genom nära samarbete mellan olika svenska aktörer som inkluderar myndigheter, akademi, näringsliv och civilsamhälle kan vi stärka såväl reformprocesser som kunskapsutbyte.

Ett koordinerat engagemang stärker såväl våra bilaterala relationer som Europas motståndskraft. Det breda svenska engagemang som redan finns utgör en solid grund – en resurs som vi nu behöver fortsätta använda strategiskt, samordnat och med stor uthållighet.