Ministrar krattade manegen för höjda EU-klimatbud

PARISÖVERENSKOMMELSEN. Efter hårda förhandlingar vid mötet i Luxemburg lyckades klimatministrarna enas om att EU:s klimatmålsättning kan skärpas före år 2020. "Vi har fått jobba väldigt hårt för detta", säger klimatminister Isabella Lövin som kallar resultatet för en seger.

EU-linjen vid klimatmötet COP24 i Katowice är klar. <br>
EU-linjen vid klimatmötet COP24 i Katowice är klar.
Foto: Jacob Hederos / Altinget
Jacob Hederos

I den position som miljöministrarna enades om vid sitt möte i Luxemburg på tisdagen utlovas det att unionens klimatmål antingen ska ”kommuniceras eller uppdateras innan 2020”. Vilken av åtgärderna det blir beror på behoven av ytterligare insatser, men också de insatser som har gjorts av andra parter i Parisöverenskommelsen.
– Just den formuleringen var nyckeln som fick oss att kunna enas, säger Isabella Lövin (MP), klimatminister i övergångsregeringen till Altinget.

Lövin: Lönar sig att insistera

Motståndarna i bland annat Visegradgruppen, där Tjeckien, Polen, Slovakien och Ungern ingår, anser att EU redan har tagit stort ansvar. De vill därför att andra också ska höja sina bud. Att det ändå blev ett löfte om en nytt utsläppsminskningsmål får ses som en seger, anser Lövin, då enigheten satt hårt inne.
– Vi har fått jobba väldigt hårt för detta. Det är viktigt att vi håller uppe ambitionerna, för det finns starka krafter som gärna vill kompromissa och tona ner för att hålla alla på båten. Men det lönar sig att insistera och utmana lite. Det gick ändå till slut att få in de här skrivningarna, trots att det varit stort motstånd inför det tidigare.

Flera ville göra mer

Efter IPCC-rapportens tydliga budskap att alla parter behöver öka ansträngningarna snabbt för att ligga i linje med 1,5-målet, så fanns det många länder som ansåg att EU behövde gå ut med ett tydligare bud redan nu om höjda utsläppsambitioner. 15 länder uttalade stöd för detta, men den något svårtydda formuleringen är ett resultat av att det är konsensusbeslut som gäller i klimatförhandlingarna.
– Vi hade en kvalificerad majoritet bakom vårt förslag, som redan det var en något urvattnad kompromiss, om att vi skulle ”vara redo att höja våra insatser”. Men det är inte majoritetsbeslut som gäller i dessa sammanhang, så då får man söka efter de formuleringar som alla kan acceptera, säger Lövin och fortsätter:

– Det stod ju mellan att få med alla och få fram något godtagbart språk, eller att inte få fram någon position alls, vilket hade fått oss att framstå som väldigt splittrade. Då hade vi inte ens kunnat delta i förhandlingarna i Polen.

Läs mer: IPCC-rapport pressar EU:s ledare inför klimatmötet

Ska även driva på för gemensamma tidsramar

Utsläppsambitionsbudet ingår i den position som sätter ramarna för hur EU ska förhandla vid klimatmötet COP24 i december. Bland de andra förändringarna som kom in i slutet så förespråkar nu unionen tydligare att det kontinuerligt bör ske ambitionshöjningar i samband med de översyner av klimatinsatser som parterna ska genomföra. Samtidigt förespråkas också tydligare att dessa översyner ska ske inom samma tidsramar.
Men även i dessa positioner är utrymmet för olika tolkningar stort.
– Nu fortsätter den diplomatiska striden kring hur dessa formuleringar ska tolkas. Men det är så det är i dessa sammanhang, säger Lövin och fortsätter:
– Vi hade naturligtvis önskat att EU kunde vara tydligare. Men det är så här vi får arbeta, man måste vinna debatten gång på gång.

Den faktiska tidpunkten för när det är aktuellt för EU att lämna ett nytt utsläppsminskningsbud för sina insatser till år 2030 är fortsatt oklar. Hos miljöorganisationer ställs nu förhoppningarna till att EU:s statschefer i maj år 2019 kan fastställa ett nytt bud.

EU-parlamentet förväntas anta sin hållning till klimatförhandlingarna i Polen den 23 oktober, men deras hållning är inte bindande. I miljöutskottet röstade ledamöterna för att unionen bör höja sitt bud från 40 till 55 procent reduktion till år 2030.
– Dagens beslut är ett välkommet steg mot högre ambition i arbetet med att minska klimatutsläppen. Därför välkomnar jag kravet att EU:s utsläpp av koldioxid ska minska med 55 procent till år 2030. Europa har både förutsättningarna och ett ansvar att gå före i det internationella klimatarbetet. Dagens EU-mål på 40 procent är för lågt och är varken i enlighet med Parisavtalet eller forskningen, säger Jytte Guteland, S-parlamentariker och medlem i parlamentets delegation till COP24 i Katowice. 

Läs EU:s förhandlingsposition i sin helhet här

Mer om klimatförhandlingarna: Trevande framsteg för Parisavtalets regelbok

Nämnda personer

Isabella Lövin

Medordförande Friends of Ocean Action, kandidat till Europaparlamentsvalet (MP)
Filmvetenskap, statsvetenskap, sociologi och italienska (Stockholms uni.,1981–1985), statsvetenskap (Università di Bologna, 1986–1987), radioproducentutbildning (Dramatiska Institutet 1992–1994)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00