
Oändliga handelsförhandlingar (det nyligen slutförda Mercosur-avtalet tog 25 år) är inget för en person av omvittnat otålig natur. Nej, den inkommande amerikanske presidenten ser gärna snabba ”deals” med handelspolitiken som trumfkort. Här handlar det inte om att nå avtal som gynnar både det egna landets och motpartens ekonomier. Handelspolitiken är istället en del av ett större, allomfattande, pokerspel - där det gäller att skaffa sig de bästa korten på handen och sedan tvinga motparten till eftergifter.
I denna anda aviserade Trump nyligen nya tullar på 25 procent mot sina grannar, Mexiko och Kanada, för att stoppa illegal migration och drogexport. Dessa tullar skulle slå oerhört hårt mot länderna, vars export är helt beroende av den amerikanska marknaden (Mexiko 83 procent och Kanada 75 procent), och är troligen dessutom ett brott mot UMSCA, det regionala handelsavtalet mellan de tre länderna. Kina varnades med tullar på ”ytterligare” 10 procent – lite oklart i tillägg till vad – om inte export av olika drogingredienser stoppas. Dessa påtryckningar kommer ovanpå Trumps tidigare bud: 10–20 procent på import från alla länder och upp till 60 procent på kinesisk import.
Tullbuden står som spön i backen. Men ingen vågar syna korten. Det är nog klokt, för få tror att Trump bluffar. En annan sak blir förstås om han lyckas få tullarna genom kongressen. Men om han får det, är det viktigt att ha beredskap för hur tullarna drabbar oss i Sverige.
Analysen måste göras bredare
Den amerikanska marknaden är viktig för Sverige, bara marginellt efter Tyskland och Norge, med ungefär 15 procent av vår export. Vi exporterar framför allt motorfordon och transportutrustning, därefter läkemedel och kemiska produkter. Just läkemedelsexporten är speciell – större till länder utanför EU och USA allra viktigast.
Samtidigt bör EU inte vara blygt för att svara Trump med riktade och välgrundade, WTO-kompatibla, defensiva handelsåtgärder
Analysen av hur Sverige drabbas måste dock göras bredare. Vart ska den kinesiska exporten ta vägen om den amerikanska marknaden i praktiken stängs? Det finns en stor risk att delar av detta överflöd hamnar till dumpade priser på den europeiska marknaden, sk ”trade diversion”. Detta kommer att påverka all svensk export. Personbilar, lastbilar, maskiner, trävaror, pappersmassa, järn, stål och mycket mer.
Den sydkoreanska centralbankschefen sade nyligen att han var mer oroad över USA:s tullar och kinesisk överkapacitet än över hotet om krigslagar.
EU bör inte svara med generella tullar
Om detta dystra scenario inträffar är det otroligt viktigt att EU och våra partners inte svarar med generella tullar, som riskerar starta ett handelskrig och underminera svensk välfärd. Hälften av svensk BNP kommer nämligen från handel med omvärlden. Samtidigt bör EU inte vara blygt för att svara Trump med riktade och välgrundade, WTO-kompatibla, defensiva handelsåtgärder – att dessa används är ett viktigt sätt att upprätthålla det multilaterala handelssystemet.
Ibland förefaller svenska företrädare gärna offra sådana överenskomna skyddsregler och därmed svensk industri, jobb och välfärd i någon form av missriktad tro på att man upprätthåller frihandeln – när det enda man gör är att skjuta den i sank (tillsammans med svensk ekonomi) och skydda de som vägrar följa reglerna.
Omfördelningspolitik i stället för tullpoker
Slutligen, hoppas jag på att någon i Trumps omgivning får honom att sluta blanda bort korten. Den amerikanska börsen må kortsiktigt gå upp, men amerikansk ekonomi är långsiktigt en stor förlorare på ett handelskrig av många skäl. USA importerar viktiga insatsvaror och råvaror från Mexiko och Kanada, amerikanska företag (inte minst tech-bolagen) har gjort enorma vinster på globaliseringen och studier av tullarna vis-à-vis Kina visar att handelsunderskottet visserligen minskar, men att produktionen ofta flyttas från Kina till andra låginkomstländer som Vietnam. Därtill kommer ett högre inflationstryck i USA.
Kanske borde Trump – i stället för att spela tullpoker - ägna sig åt lite klassisk omfördelningspolitik som gör att fler amerikaner får ta del av det välstånd som handeln genererar? Det skulle gynna väljarna i rostbältet mer än orealistiska drömmar om att få tillbaka bil- och stålfabriker.
Katarina Areskoug Mascarenhas är gästkrönikör i Altinget. Hon har grundat Impact Europe och är tidigare chef för EU-kommissionens representation i Sverige.
- När EU-maskineriet står på paus ligger all makt i parlamentets händer
- Underskatta inte betydelsen av ett ukrainskt EU-medlemskap
- Blott Sverige svenska partiledardebatter har
- Ett hoppigare och mer oförutsägbart Europaparlament väntar
Artikeln är skriven av
Nämnda personer
















