Vuxna har förstört samtalsklimatet på sociala medier

De senaste decenniernas digitalisering och utvecklingen av sociala medier som Facebook, Instagram, Snapchat, Tiktok och X har grundligt förändrat våra sätt att kommunicera med varandra.

Sociala medier förenklar och fördummar

Till en början var det en kul grej – man fick kontakt med gamla vänner och bekanta, det delades bilder på barnkalas, matlagning och semesterresor. Det fanns också en tro på att digitaliseringen av det offentliga samtalet skulle leda till demokratisering och en utjämning av villkoren för människors deltagande i samhällsdebatten.

Den arabiska våren 2011 kallas ibland för ”Facebook- och Twitterrevolutionen”, eftersom människor i bland annat Algeriet, Egypten, Libyen och Tunisien snabbt och enkelt kunde organisera sig. Tron på sociala medier som verktyg för demokratisering har visat sig vara en illusion.

Tron på sociala medier som verktyg för demokratisering har visat sig vara en illusion.

I dag har dessa plattformar i stor utsträckning blivit ett oöverskådligt maskineri som både förenklar och fördummar komplexa samhällsfrågor. Det torde inte ha undgått någon hur världens mäktigaste man (Donald Trump) tillsammans med världens rikaste man (Elon Musk, som också äger X) dagligen sprider trångsynthet, rasism och sexism via sociala medier.

Det är som om en tsunami av lögner – som blir till sanningar – svept in över vår gemenskap och dragit med sig allt från politiker och företagsledare till kändisar och vanliga människor.

Bekymrande normförskjutning

Den 13 mars i år hade den brittiska Netflix-serien´Adolescence premiär. Två veckor senare hade serien nått över 66 miljoner visningar – ett rekord. Att den fått sådan spridning är sannolikt för att den träffar skoningslöst rätt i frågor om barn, unga och sociala medier: incelkulturens förvridna människosyn, kvinnohat på nätet och vuxenvärldens okunskap.

Ordet adolescence kommer från latinets adolescere, att växa upp – alltså övergångsperioden mellan barndom och vuxenliv. Det är under denna period vi formas som mest och är som mest osäkra. En pojke vaknar inte upp en morgon och bestämmer sig för att hata kvinnor eller bli kriminell. Det sker gradvis – i en samhällskontext skapad av vuxenvärlden.

Vad är det för samhälle barn och unga växer upp i i dag? Jag har generellt svårt för ”det var bättre förr”-retorik. Men den normförskjutning som sociala medier lett till – kring vad som anses acceptabelt att säga om andra människor, grupper eller bostadsområden – gör mig bekymrad.

Framför allt när det kommer från våra folkvalda. Hur tror ni det känns för barn och unga med annan bakgrund än svensk att få höra från högt uppsatta politiker att de inte är önskvärda i Sverige? Hur känns det för barn från Rinkeby att se Sveriges arbetsmarknads- och integrationsminister besöka deras hemort iklädd skyddsväst?

Vad gör det med deras framtidstro?

Prata om vuxenvärldens beteende

Barn och unga vet vad som sägs om dem i sociala medier. De ser det. De hör det. De påverkas av det.

Poängen är inte att förringa politikers behov av att reagera på att barn och unga i allt större utsträckning dras in i gängrelaterad kriminalitet. Självklart ska de reagera – det är en del av deras uppdrag. Men vi måste också rikta ljuset mot hur politikers reaktioner i sociala medier riskerar att göra barn till bärare av ett samhällsproblem de inte har skapat.

Det pratas allt oftare om att begränsa barns tillgång till sociala medier. Det är i grunden bra. Men jag tycker det är märkligt att vi talar så lite om vuxenvärldens beteende.

Det är inte barn som äger och styr sociala medier. Det är inte barn som använder dem för att konstruera fördomar och hat mot andra människor och grupper. Och det är inte barn som använder sociala medier för att montera ner demokratin och urholka tanken om mångfald, rättvisa och inkludering.