Prenumerera
Annons
Debatt

Varning för jäv vid Riksidrottsförbundets myndighetsutövning

Medlemsförbundens egenintressen styr besluten i Riksidrottsförbundet, skriver debattören.
Medlemsförbundens egenintressen styr besluten i Riksidrottsförbundet, skriver debattören.Foto: Annelie Gustafsson
11 juni 2025 kl. 04:00

P

Partner Evida och tidigare vice ordförande Sveriges Olympiska kommitté

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den svenska idrottsrörelsen är helt beroende av offentliga medel. Uppdraget att fördela pengarna har staten överlåtit till Riksidrottsförbundet. I maj genomförde Riksidrottsförbundet sin stämma. Den visade tydligt hur medlemsförbundens egenintressen styr besluten.

Intressekonflikter leder till sämre beslut

Tydligast var det när förslaget till nytt ekonomiskt stödsystem behandlades. Alla ombuden hade ett eget intresse att bevaka eftersom stödsystemet påverkar idrottsförbundens ekonomi. Ändå skulle ombuden ta ställning till vilket stödsystem som var bäst för hela idrotten. Det var en tydlig intressekonflikt som väckte frågan om vilket intresse som bör väga tyngst för ombuden – det egna förbundets eller omsorgen om hela idrottsrörelsen.

Ombudens agerande visar tydligt att det egna intresset vägde tyngst och styrde. Det kan inte klandras. Det är orimligt att begära att ombuden skulle ha drivit en linje som inte överensstämde med det som skulle ge det bästa utfallet för det egna förbundets medlemmar.

Men intressekonflikter kan innebära ökad risk för sämre beslut. Intressekonflikter innebär inte bara att besluten blir partiska, utan också ofta mindre genomtänkta, vilket kan ge lägre effektivitet, högre kostnader och sämre resultat över tid.

Det finns också ökade risker för omedveten partiskhet när en beslutsfattare har ett personligt, ekonomiskt eller professionellt intresse i ett ärende. Människor är ofta omedvetna om hur deras egna intressen påverkar deras omdöme, även när de försöker vara objektiva.

Jäviga ombud

Intressekonflikterna inom Riksidrottsförbundet är inte bara odemokratiska och skadliga för kvaliteten på besluten. Intressekonflikterna strider också mot de regler som riksdag och regering har beslutat ska gälla när Riksidrottsförbundet ägnar sig åt myndighetsutövning genom fördelning av statens stöd till idrotten.

För att Sverige ska vara ett land som styrs enligt lagar, där makten utövas på ett demokratiskt och rättssäkert sätt, är det av största viktigt att alla brott mot rättsstatsprincipen stoppas i tid.

Riksdagen har bestämt att det är Riksidrottsförbundet som ska fördela statsbidrag till idrottsverksamhet. Regeringen har beslutat att Riksidrottsförbundet ska tillämpa förvaltningslagens regler om jäv. Samma rättssäkra handläggning som gäller för myndigheter ska även gälla för Riksidrottsförbundets myndighetsutövning.

Enligt regeringen syftar jävsreglerna till att undvika sådana intressekonflikter som gör att sakligheten och opartiskheten vid beslutsfattande kan ifrågasättas. Eftersom samtliga ombud hade ett eget intresse av hur stödsystemet skulle komma att utformas så kan man misstänka att inte något av ombuden kunde göra en opartisk bedömning av det ekonomiska stödsystemet. Samtliga ombud var därför också jäviga enligt förvaltningslagen.

Avslag för Svenska Bridgeförbundet

Problemet med intressekonflikterna i Riksidrottsförbundets beslutsfattande är känt sedan länge. Riksidrottsförbundets opartiskhet ifrågasattes redan i 1957 års idrottsutredning.

Intressekonflikter och jäv diskuterades också av Idrottsstödsutredningen som presenterade sitt betänkande 2008 (SOU 2008:59). Utredningen ansåg det oproblematiskt att förvaltningslagens bestämmelser skulle gälla för Riksidrottsförbundets myndighetsutövning men hänvisade till den ”korporativa förvaltningsmodellens logik” och gjorde undantag för reglerna om jäv. Men denna uppfattning delas alltså inte av regeringen som menar att samma rättssäkra handläggning som gäller för myndigheter även ska gälla för Riksidrottsförbundets myndighetsutövning.

Ett ytterligare exempel på intressekonflikt är stämmans beslut att avslå Svenska Bridgeförbundets ansökan om medlemskap. Problemet med att redan bidragsberättigade medlemmar avgör om nya medlemmar ska få ta del av statsbidrag har uppmärksammats av Riksrevisionen (RIR 2004:15). Eftersom statsbidraget är begränsat blir de ekonomiska konsekvenserna negativa för befintliga medlemmar om fler ska vara med och dela på samma bidragssumma. De ekonomiska incitamenten är därmed små för befintliga medlemmarna att godkänna nya medlemmar.

För att Sverige ska vara ett land som styrs enligt lagar, där makten utövas på ett demokratiskt och rättssäkert sätt, är det av största viktigt att alla brott mot rättsstatsprincipen stoppas i tid. Regering och riksdag bör skyndsamt agera mot de jäv som föreligger vid Riksidrottsförbundets myndighetsutövning.

Artikeln är skriven av

P

Per Palmström

Partner Evida och tidigare vice ordförande Sveriges Olympiska kommitté

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026