Utredning: Så sätter vi fokus på den som behöver en god man eller förvaltare
Det finns ett stort och angeläget behov av förändringar i ställföreträdarsystemet. De viktigare förslagen i utredningen syftar till att ge huvudmännen ett bättre stöd och en stärkt ställning. Det skriver Ställföreträdarutredningen.
Kathrin Flossing och Anna Skytte Spånberg
Särskild utredare respektive utredningssekreterare, StällföreträdarutredningenStällföreträdarutredningen har nu överlämnat betänkandet Gode män och förvaltare – en översyn till justitieministern. Utredningens uppdrag har varit att säkerställa att de människor som har behov av en ställföreträdare, det vill säga en god man eller förvaltare, ska kunna lita på att de får den hjälp och det stöd de behöver. Uppdraget har inte omfattat att se över ställföreträdarsystemet som helhet, men det har ingått att rätta till de brister som finns i dag och se till att reglerna på området är moderna och rättssäkra.
I dag har omkring 84 000 personer, eller cirka 0,8 procent av Sveriges befolkning, en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken. Det finns ett stort och angeläget behov av förändringar på området. I betänkandet lämnas förslag som sammantaget utgör en grund för att systemet med ideella ställföreträdare ska fungera bättre än i dag och vara hållbart över tid.
Huvudmän ska få den hjälp de behöver oavsett var de bor.
Här sammanfattas några av de viktigare förslagen. De syftar ytterst till att ge huvudmännen, det vill säga de som har en god man eller förvaltare, ett bättre stöd och en stärkt ställning. Betänkandet i sin helhet går att läsa här.
- Förslag som särskilt rör huvudmannen
Större hänsyn ska tas till huvudmannens egen vilja och hans eller hennes välbefinnande. Huvudmannen ska få bättre möjligheter till information och insyn i sin ställföreträdares verksamhet. Överförmyndaren ska till exempel lämna anpassad information om vad ställföreträdarskapet innebär. Om en ställföreträdare misstänks för att ha begått brott mot sin huvudman ska överförmyndaren vara skyldig att anmäla saken till åtal. De tydligare regler som föreslås kan också bidra till att försäkringar på området kommer att tas fram – till trygghet för både huvudmän och ställföreträdare.
- Förslag som särskilt rör ställföreträdaren
För att det ideella ställföreträdarsystemet ska fungera krävs att det finns personer som är villiga att ta sig an sådana uppdrag. På många håll är det i dag svårt att rekrytera och behålla ställföreträdare. Utredningen lämnar förslag som syftar till att ge ställföreträdarna bättre förutsättningar. Innan de tackar ja till ett uppdraget ska överförmyndaren informera om vad det förväntas innebära. Ställföreträdare ska få en obligatorisk introduktionsutbildning, möjligheter till fördjupad utbildning och bättre stöd under uppdragets gång.
Bristen på lämpliga ställföreträdare har medfört att det skett en viss professionalisering, samtidigt som det har rått osäkerhet om lagligheten i att använda anställda företrädare. Utredningen föreslår att det ska vara tillåtet att förordna kommunalt eller privat anställda ställföreträdare, men också att dessa uppdrag ska vara förbehållna de svåraste fallen.
- Förslag som särskilt rör överförmyndaren
Utredningen lämnar ett antal förslag som syftar till att säkerställa hög kompetens och kvalitet i hela landet hos de kommunala överförmyndarna. Ett effektivare beslutsfattande i ärenden om godmanskap åstadkoms genom att överförmyndarna – i stället för domstolarna – ska få besluta om godmanskap i de flesta fall. För att säkra hög kvalitet och rättssäkerhet i myndighetsutövningen ska överförmyndarnämnd bli den obligatoriska organisationsformen.
Även om några av utredningens experter haft invändningar i frågan, är utredningens slutsats att en sådan förändring är nödvändig och att den inskränkning i den kommunala självstyrelsen som följer av förslaget är befogad. Även en obligatorisk introduktion inför uppdrag i en överförmyndarnämnd föreslås.
- En ny statlig myndighet
Det har under utredningens arbete blivit tydligt att det behövs bättre styrning och tillsyn. Utredningen föreslår att en ny statlig myndighet ska få ett huvudansvar på området. Bland annat ska myndigheten ha föreskriftsrätt, ansvara för den officiella statistiken samt ta fram allmänna råd, utbildningar och anpassat informationsmaterial. Myndigheten ska också samordna åtgärder för en ökad digitalisering på området. Syftet med en nationell myndighet är att skapa enhetlighet och hög kvalitet i hela landet. Huvudmän ska få den hjälp de behöver oavsett var de bor.
- Ett nationellt ställföreträdarregister
I betänkandet föreslås att det ska föras ett nationellt register över ställföreträdarskap. Ett sådant register är till nytta för överförmyndarna och det skapar förutsättningar för att förenkla ställföreträdares uppdrag. Det kan också ge både ställföreträdare och huvudmän bättre möjligheter att använda digitala tjänster.
- God man för ensamkommande barn
Utredningen har identifierat att det i dag finns ensamkommande barn som inte har någon som kan företräda dem och samordna insatser kring dem. Det gäller bland annat barn som är kvotflyktingar och barn som är utsatta EU-medborgare. Utredningens förslag tydliggör att dessa barn ska kunna få en god man enligt lagen om god man för ensamkommande barn. De barn som ska stanna i Sverige ska kunna få en särskilt förordnad vårdnadshavare snabbare än i dag.
Förslagens konsekvenser och ikraftträdande
Förslagen beräknas innebära kostnadsökningar för staten och kommunerna. Utredningen föreslår att kommunerna ska kompenseras med ett ökat generellt statsbidrag om 200 miljoner kronor årligen, när förslagen fullt ut har trätt i kraft. Utredningen menar att reformerna och kostnadsökningarna är nödvändiga för att säkerställa att personer som ofta tillhör samhällets mest utsatta ska få den hjälp de behöver av en ställföreträdare och för att systemet med ideella gode män och förvaltare ska kunna behållas även i framtiden. I förlängningen innebär detta en vinst för samhället, även sett med finansiella ögon.
Merparten av förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Några förslag, bland annat förslaget om obligatoriska överförmyndarnämnder, föreslås dock träda i kraft först i samband med valet 2026.