Stäng inte ute unga från utredningarna

Att skriva remissvar är tids- och resurskrävande. Samtidigt finns en akut brist på resurser i form av både pengar och tid, och det kan bli ännu mer utmanande. Ungdomsorganisationerna riskerar att förlora 57,5 miljoner kronor om regeringens budget sänker statsbidraget och inte justerar bidragen för inflation.

LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer har tidigare rapporterat att remissinbjudningarna har minskat med 30 procent mellan 2018 och 2022. På fem år har ungas demokratiska spelrum minskat drastiskt. LSU:s medlemsundersökning LSU Koll visar att 80% av barn- och ungdomsorganisationer idag upplever ett krympande demokratiskt utrymme och fyra av fem organisationer upplever hinder i att genomföra sitt arbete för ungas inflytande.

Bristande riktlinjer och information

LSU har de senaste tre åren undersökt ungdomsorganisationers upplevelse av att bedriva politisk påverkan genom statens offentliga utredningar. Den senaste undersökningen visar på bristande riktlinjer för hur unga ska involveras i utredningsarbetet och bristande återkoppling till unga. Bristande information och stora skillnader i förväntningar inför konsultationer skapar osäkerhet och ojämlika möjligheter till inflytande.

När möjligheten att påverka lagförslag förskjuts till de redan etablerade organisationerna minskar förtroendet hos dem som aldrig får chansen. Former för organisering och engagemang bland unga har skiftat från de traditionsenliga föreningarna till rörelser, nätverk och kampanjer på nätet. Barn och unga i nya organiseringsformer riskerar att utestängas och det behövs nya metoder för att fånga upp även dem. Demokrati kräver deltagande och när unga systematiskt stängs ute är det hela samhället som förlorar.

Utfromningen håller tillbaka unga

Remissväsendet är en av de viktigaste processerna vi har för demokratiskt inflytande i Sverige. Dess svåra och otillgängliga utformning håller inte bara tillbaka unga, utan påverkar med stor sannolikhet också vuxna som inte är vana vid statliga processer. För att alla i samhället ska kunna bidra till framtidens politik krävs ett reformerat utrednings- och remissväsende där alla får möjlighet att medverka på lika villkor.

• Stärk ungas inflytande i demokratiska processer: Bjud in barn- och ungdomsorganisationer tidigt i utredningar. Revidera kommittéförordningen (1998:1474) med en paragraf som förtydligar att statliga offentliga utredningar som berör barn och unga måste inhämta deras erfarenheter och åsikter, samt att dessa grupper bör inkluderas i konsekvensanalyserna för att utreda hur de påverkas av förslagen. Sänk medelåldern i expertgrupper och skapa strukturer som passar yngre generationers verklighet.

Demokratisk delaktighet kräver resurser. Det handlar inte om en bristande vilja utan om höga trösklar och resursbrist.

• Stärk ungdomsorganisationernas ekonomiska förutsättningar: Stärk ungdomsorganisationernas ekonomi - regeringen bör avstå från att sänka statsbidraget från 262 miljoner och införa en årlig inflationsjustering. En årlig uppräkning med inflationen bör införas för långsiktighet och trygghet för ungdomsrörelsen. Anpassa bidragskraven för att minska administrationen så att ungdomsrörelsen kan bedriva sin verksamhet.

Det är dags att se unga som seriösa aktörer, och behandla dem därefter. Vi uppmanar våra politiska företrädare och makthavare: Stärk och försvara Sveriges utredningsväsende och inkludera barn och unga i remissprocesserna. Då kan Sverige bygga en starkare demokrati som står sig motståndskraftig.