Debatt

Regeringens nya biståndspolitik riskerar slå hårt mot världens barn

Vi varnar för att de snabba förändringarna av biståndet kan få förödande effekter för barn runt om i världen, inte minst för flickor. Det skriver forskare och företrädare för barnrätts- och lärarorganisationer i en gemensam debattartikel.

Den turkiska välgörenhetsorganisationen Röda halvmånen bedriver bland annat skolor för syriska flyktingar.
Den turkiska välgörenhetsorganisationen Röda halvmånen bedriver bland annat skolor för syriska flyktingar.Foto: Francisco Seco/AP/TT
Pernilla Baralt
Mariann Eriksson
Jon Björk
Johanna Jaara Åstrand
Åsa Fahlén
Jesper Sundewall
Stefan Swartling Peterson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sverige har nyligen aviserat att man överger sin långa tradition av att avsätta en procent av BNI till internationellt utvecklingssamarbete. Och det i en tid då biståndet behövs mer än någonsin. Konflikter, coronapandemin och dess efterverkningar samt den accelererande klimatkrisen gör situationen för barn i världen värre än på mycket länge. Ett exempel är Afrikas horn som nu står inför den värsta hungerkrisen på 40 år och bara i Somalia läggs ett barn i minuten in för behandling mot undernäring. Samtidigt ser vi hur fattigdom och ojämlikhet ökar. Fler barn än någonsin befinner sig på flykt och barnäktenskapen ökar.

Mot denna bakgrund är vi djupt oroade och förvånade över signaler om att regeringen tänker avveckla flera centrala verktyg för att upprätthålla och stärka barns rättigheter. Det handlar om två globala strategier som samlar insatser för jämställdhet, hälsa, sexuella och reproduktiva rättigheter, rent vatten och sanitet samt utbildning. Detta trots att regeringen i budgetpropositionen utlovat stöd och fortsatt prioritering av just dessa frågor. Nu riskerar alltså regeringens nya biståndspolitik att urholka snarare än att stärka detta stöd.

Här ingår till exempel insatser för att öka beredskapen inför kommande pandemier och kampen mot antibiotikaresistens i en av de strategier som riskerar att försvinna.

Skolstängningar leder till fler barnäktenskap

För oss som experter på barns rättigheter är det faktum att regeringen nu överväger kraftiga nedskärningar av stödet till utbildning extra oroande. De skolstängningar som följde i pandemins spår har fördjupat en redan allvarlig utbildningskris och i somras släppte Världsbanken, tillsammans med UNICEF och Unesco, en rapport som visade att 70 procent av världens tioåringar inte kan läsa eller förstå en enkel text, en kraftig ökning sedan innan pandemin. Den globala krisen är nu så allvarlig att FN:s generalsekreterare till och med talar om av vi riskerar ”en förlorad generation”.

Även våld i hemmet ökade lavinartat.

Skolstängningarna har också lett till fler barnäktenskap och fler oönskade tonårsgraviditeter, något som negativt påverkar flickors och unga kvinnors möjligheter till ett bra liv. Även våld i hemmet ökade lavinartat.

Dessa frågor är nämligen nära sammankopplade med utbildning. Förutom att vara en plats där man lär sig läsa och skriva fungerar skolan också som en trygg plats där barnen är skyddade mot våld och övergrepp. Forskning visar att en utbildad flicka löper mindre risk för barnäktenskap och föder färre och friskare barn senare i livet. Utbildning är också en förutsättning för mer kvalificerade arbeten, ökad möjlighet till försörjning och ett aktivt demokratiskt medborgarskap. I förlängningen bidrar en utbildad befolkning till utveckling av hela samhällen. Om strategin för hållbar social utveckling fasas ut kommer dock stödet till utbildning bara uppgå till runt en procent av det svenska biståndet.

Stödet till forskning i fara

Det har även kommit signaler om att stödet till forskning är i fara. Trots att forskning är direkt avgörande för det regeringen nu säger sig vilja satsa på: ett mer effektivt och resultatinriktat bistånd. Vi vädjar därför till regeringen att – än en gång – se över sina prioriteringar, denna gång med barnets bästa för ögonen. Vi vet att insatser som tar ett helhetsgrepp, som grundar sig på mottagarnas behov och där utbildning och hälsa spelar en avgörande roll, ger goda resultat.

Undertecknare

Pernilla Baralt
generalsekreterare UNICEF Sverige
Mariann Eriksson
generalsekreterare Plan International Sverige
Jon Björk
tf. generalsekreterare Rädda Barnen    
Johanna Jaara Åstrand
ordförande, Lärarförbundet
Åsa Fahlén
ordförande Lärarnas Riksförbund
Jesper Sundewall
docent i globala hälsosystem, Lunds Universitet
Stefan Swartling Peterson
professor global omställning för hälsa, KI

Men helhetsgreppet riskerar att gå förlorat om strategin för socialt hållbar utveckling försvinner. På motsvarande sätt finns det insatser för jämställdhet som även fortsatt kräver särskilda satsningar – som det livsviktiga stödet till unga aktivister och kvinnoorganisationer som världen över kämpar för jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Reformeringen går för fort

Sammantaget ser vi en stor risk att reformeringen av biståndet går för fort. Vi förstår att en ny regering vill sätta sin prägel på politiken men reformerna måste grundas på fakta, erfarenhet och en gedigen konsekvensanalys, inte minst en barnkonsekvensanalys. Även EBA, den fristående expertgruppen för biståndsanalys, påpekar i en artikel i Altinget den nionde december att stora omläggningar av biståndet behöver utredas. Inte minst mot bakgrunden att svenskt bistånd – i internationella jämförelser – kommer ut som ett av de bästa i världen.

Vi, undertecknarna av denna artikel, vill såklart självklart se största möjliga utväxling för världens barn. Miljontals barn – inte minst flickor – som lever i fattigdom och förtryck behöver ett starkt stöd. Att förbättra deras möjligheter till ett bättre liv är det verkliga målet för biståndet.

Nämnda personer

Johan Forssell

Utrikeshandels- och utvecklingsbiståndsminister (M)
Civilekonom i redovisning och finansiering (Handelshögskolan i Stockholm 2004)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00