Regeringen borde plocka fram sin egen fredsstrategi

På onsdagen meddelade regeringen att en rekordstor upprustning av Sveriges försvar ska finansieras med lån på 300 miljarder kronor under de kommande tio åren. Fram till 2035 ska försvarsbudgeten stärkas till en nivå av omkring 3,5 procent av BNP, i spåren av Rysslands invasionskrig mot Ukraina.

Men enbart försvarsinvesteringar bygger inte en säkrare värld. Regeringens besked kommer i en tid då risken för ökad global instabilitet knappast kunde vara mer akut. Enligt en analys som Sida sammanställt på regeringens uppdrag drabbas 34 miljoner människor av USA:s dramatiska nedskärningar i biståndet. Under de senaste veckorna har många av RESCUE:s avtal med USAID avslutats abrupt.

Miljontals liv står på spel.

Konsekvenserna är oöverblickbara med direkt påverkan på RESCUE:s livräddande insatser för runt 1,5 miljoner människor. Samtidigt har otaliga andra organisationer fått lika negativa besked. I länder som Sudan, Jemen och Syrien, för att nämna ett fåtal, stoppas nu humanitära insatser i snabb fart. Miljontals liv står på spel.

Färre kriser och konflikter skapar bättre tillväxt

Dessvärre är den negativa trenden inte specifik för USA:s bistånd. Regeringar i hela Europa skär ned: Nederländerna med 30 procent, Belgien med 25 procent och Frankrike med 37 procent. Nyligen skar Storbritannien ned biståndet med 40 procent och Tyskland sänkte förra året det humanitära biståndet med runt 17 procent.

Även Sverige har sedan 2023 minskat sitt bistånd drastiskt och övergett principen att en procent av BNP ska gå till internationellt utvecklingsarbete. Enligt senaste budgeten kommer Sverige år 2028 inte ens nå upp till FN-målet om 0,7 procent av BNP. Sammantaget får dessa neddragningar katastrofala effekter för människor som plötsligt står utan tillgång till mat, hälsovård eller skydd från våld.

Majoriteten av de 305 miljoner människor som är i behov av humanitärt stöd lever i de 20 länder som återfinns på RESCUE:s årliga lista över de svåraste humanitära kriserna i världen. Det betyder att investeringar i stöd till de mest fragila staterna skulle få stor global effekt.

Att förebygga humanitära kriser och konflikter skapar förutsättningar för bättre ekonomisk tillväxt och gynnar internationell handel inte bara i våra samarbetsländer. Det stärker också potentialen för mer hållbar omsättning per investerad skattekrona – en smart investering för framtiden. I en färsk analys visar till exempel organisationen One att varje spenderad dollar i bistånd ger en besparing på drygt hundra dollar i kostnader för framtida katastrof- och krisinsatser.  

Låt upprustning gå hand i hand med investeringar

Sverige har alltså många goda skäl att bidra till det globala arbetet för fred och säkerhet. Om regeringen menar allvar med att biståndet ska bidra till en säkrare värld bör de plocka fram sin egen strategi för fred, säkerhet och stabilisering som presenterades hösten 2024. Strategins utgångspunkt är viktig: våldsamma konflikter orsakar nöd och fattigdom i stora delar av världen, driver människor på flykt, slår sönder samhällen och hindrar ekonomisk och mänsklig utveckling. Ökad utsatthet utgör dessutom grogrund för kriminalitet, terrorism, extremism och organiserad brottslighet. 

I vakuumet av USA:s biståndsstopp har Sverige – en historiskt sett pålitlig partner inom det internationella samarbetet – allt att vinna på att gå i bräschen för en europeisk säkerhetspolitik som kopplar samman humanitärt bistånd, långsiktigt utvecklingssamarbete och fredsbyggande insatser. Upprustning behöver gå hand i hand med investeringar som skapar stabila och hållbara samhällen globalt.