NMR hyrde lokal av bygdegård – så blev svaret

Det var i augusti som två bygdegårdar, i Västmanland och i Sörmland, fördes bakom ljuset. Det är inte första gången som något liknande händer. Ett år tidigare hände det i Ljungby.

Detta är en fråga som med jämna mellanrum uppstår för både organisationer och kommuner som hyr ut lokaler. Till exempel avslöjade BLT och Expo nyligen att föreningen Livskraft bjöd in en antisemitisk föreläsare till ett evenemang som hölls i en av Ronneby kommuns lokaler.

Under tisdagen kunde BLT berätta att vänsterpartisten Lena Rosén, som sitter med i styrelsen för Livskraft, lämnar alla sina politiska uppdrag.

Svårt kontrollera

Sofia Ohlsson kan inte säga exakt hur många gånger som någon antidemokratisk organisation har hyrt in sig på en bygdegård. 

– Vi har ingen statistik, så vi vet inte hur vanligt det är. Vi har inte fått några signaler om att det händer ofta, men man måste ha koll och höra sig för om vad det är för evenemang, säger verksamhetsutvecklare Sofia Ohlsson till Altinget.

Men att ha den kollen är inte så enkelt, visar det sig.

– Samtliga gånger det här har hänt oss, så har de hyrt under falsk flagg. Senast i Södermanland sa de att de var en fornminnesförening, och de hade verkligen startat en sådan förening. Det var stiftelsen Expo som kände igen personnamnen, berättar hon.

– I Sala syntes det inte någonstans att det handlade om NMR. Det var barnfamiljer som hade trevligt, där var inga symboler. Vår medlemsförening hade knappast märkt något ens om de hade fattat misstanke och åkt dit.

Erbjuder stöd

Bygdegårdarnas riksförbund har ett centralt stöd för sina medlemsföreningar, men det är de senare som avgör vem som får hyra deras lokaler.

Klarar man av den uppgiften lokalt?

– Vi erbjuder stöd. Man kan ringa in och bolla frågan med mig eller med förbundschefen. Men den enskilda föreningen fattar beslutet.

Händer det att det uppstår några gränsdragningsproblem?

– Det kan vara svårt när någon kommer som privatperson. Människor måste få vara människor. Om någon kommer för att hyra 50-årfest till exempel, utan några falska intentioner. I ett demokratiskt samhälle vill vi inte exkludera människor. Problemet är när våra medlemmars lokaler används för att sprida antidemokratiska idéer. Det är ett demokratiskt dilemma. Vi är inte bara gårdar och lokaler, vi är en del av den demokratiska infrastrukturen, säger Sofia Ohlsson.

Problemet är när våra medlemmars lokaler används för att sprida antidemokratiska idéer.

Hon berättar att det också blir problematiskt när en extremistisk grupp kommer och utger sig för att vara en förening som värnar kulturarvet. För på ytan kan det se ut som att det går i linje med vad Bygdegårdsrörelsen står för.

– De vill visa upp sig som något folkligt, som kulturarvets försvarare. Men det här handlar ändå om en värderingskonflikt. För även om vi ibland kan ha liknande ståndpunkter i enskilda frågor, så syns skillnaderna i värderingar när man tittar på vilket samhälle vi vill ha i förlängningen.