Lär av Danmarks mediestöd, Parisa Liljestrand

Det föreslagna digitaliseringsstödet för tidskrifter har uppenbara brister. Därför var det inte så förvånande att regeringen i förra veckan meddelade att man inte går vidare med det. Detta till trots visar hanteringen av ärendet att tidskrifter fortsätter att särbehandlas negativt jämfört med annan media.

En styvmoderligt behandlad bransch

Tidskriftsbranschen är styvmoderligt behandlad. Trots att tidskrifts-journalistiken bidrar till både fördjupning och kvalitet i det svenska medielandskapet och trots att tidskrifter i det digitala medielandskapet fått en ny och förstärkt nyhetsförmedlande roll, finns inte något stöd att söka. 

Vi har ett radikalt och mycket enklare förslag: Åk till Danmark och lär!

Det begränsade stöd som existerade för ett par år sedan har tagits bort. Avsaknaden av stöd är ett problem i sig, men det är också den konkurrenssnedvridning som uppstår när andra delar av mediemarknaden får omfattande stöd. 

Det är varken rimligt eller konkurrensneutralt att på detta sätt förfördela de mellan två och tre miljoner läsare som varje dag läser en tidskrift.

Mångfaldsskrivningarna tolkas snävt

Det nuvarande mediestödet trädde i kraft den 1 januari 2024 och har nu delats ut vid två tillfällen. Dess gränser och praxis börjar få tydliga konturer. Det är naturligtvis okontroversiellt att det i första hand är avsett att täcka in de geografiska vita fläckarna. Lokaljournalistik är viktig, det tycker även vi.

Men dessvärre kan man nu dra slutsatsen att den mångfaldsaspekt som skrevs in i regelverket för att värna den bredd och spets som finns bland ett antal nationella medier, tolkas för snävt och omfattar för få. Den fördjupning, de specialkunskaper, specifika infallsvinklar och perspektiv som tidskrifterna förser sina läsare med är sådant som inte längre tycks rymmas inom den statliga mediepolitiken.

Anslaget räcker – och blir över

Det ironiska är att skälet inte är brist på pengar. Vid de två tillfällen som stödet hittills fördelats uppger Mediemyndigheten att man avstått från att dela ut sammanlagt 368 585 213 kronor som anslagits för ändamålet.

Pengar som skulle kunna använts för att stötta viktiga tidskrifter som Altinget, ATL, Fokus, Ny teknik med flera, som blivit av med det stöd de tidigare fick.

Mats Svegfors sade i sin utredning nej till offentligt stöd till vår bransch och föreslog en separat utredning. Därför fick även Madeleine Sjöstedt chansen att misslyckas. Hon klarade inte att ringa in sådan journalistik med en tidskrift som avsändare som är så viktig att den borde få stöd. Detta påpekade vi och många andra remissinstanser. Det har nu även kulturministern insett och avstår därför från att göra proposition av Sjöstedts magra utredning.

Lär av Danmark!

Bostadsmarknaden, livsmedelsförsörjningen, politiken, arbetsmarknaden, skolpolitiken, den svenska start-up-scenen, miljö-och klimatfrågorna – listan på områden som skulle få en undermålig bevakning om tidskrifter drog ner på utgivningen eller lades ner kan göras lång.

Kulturminister Parisa Liljestrand säger att hon tar tidskrifternas situation på allvar. Vi hoppas att det inte innebär att hon ska låta en tredje utredare hugga i sten.

Vi har ett radikalt och mycket enklare förslag: Åk till Danmark och lär! Där har nyhets- och samhällstidskrifter sedan 2014 tillgång till det löpande mediestödet. Och under förra året lanserade regeringen utöver detta även ett generellt tidskriftsstöd som inkluderar både nischade tidskrifter och breda magasin. Motiveringen är att tidskrifterna är en vital del av landets demokrati och därför i svåra tider förtjänar att stödjas.

Simsalabim!