L: Sluta upp med den negativa särbehandlingen av styrelsearbetare

Att vara styrelseledamot är ett viktigt uppdrag som gynnar såväl ideell sektor som företag. Fram till 2017 godkände Skatteverket att styrelseledamöter fick fakturera företagen för sina uppdrag. Den ordningen gav styrelseledamöter ett balanserat oberoende gentemot sina uppdragsgivare, vilket i sin tur garanterade en självständighet och tydlig rollfördelning i samspelet mellan ägare, styrelse och den operativa ledningen. Som styrelseledamot är det glasklart att du dessutom har ett personligt ansvar.

Negativ särbehandling av styrelsearbetare

Men en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 2017 satte allt på ända. Domstolen tolkade inkomstskattelagen så att styrelsearvoden alltid ska beskattas som inkomst av tjänst, det vill säga löneinkomst. Som löntagare kan dagens ledamöter inte hålla det sunda oberoendet till sina uppdragsgivare och operativ ledning. Dessutom innebär tolkningen av inkomstskattelagen en betydande negativ särbehandling eftersom styrelsearbetare saknar anställningsskydd och därmed utesluts från många delar av samhällets trygghetssystem.

Undersökningar visar att fler skulle kunna tänka sig att ha uppdrag som externa ledamöter om det återigen blir möjligt för dem att fakturera.

Styrelsen är ett bolags högsta beslutande organ och ansvarar för bolagets styrning och ledning. Alla styrelseledamöter i ett aktiebolag är registrerade hos Bolagsverket och de har ett personligt ansvar för hur de sköter sitt uppdrag. Detta är en av grundbultarna i den svenska bolagsstyrningsmodellen.

Enligt undersökningar har en av tre styrelsearbetare valt att växla styrelsearbete mot arbete i så kallade Advisory Boards, en roll utan något personligt ansvar och transparens mot tredje man men som gör det möjligt att fakturera. En fortsatt utveckling i den riktningen skulle riskera att företagare eller föreningar helt enkelt inte har tryggheten kvar som det personliga ansvaret faktiskt innebär.

Ny praxis försvårar för småföretag

Den ändrade praxisen har givetvis också inneburit sämre förutsättningarna för ägare och huvudmän att rekrytera externa styrelseledamöter, som kan bidra med kompetens och erfarenhet.

Undersökningar visar att fler skulle kunna tänka sig att ha uppdrag som externa ledamöter om det återigen blir möjligt för dem att fakturera. Dessutom skulle det gynna små företag i deras tillväxtresa att kunna få in extern kompetens där ledamöterna har sitt stora personliga ansvar. I dag har det i stället gått mot en utveckling där fler gör konsultuppdrag som rådgivare, utan något ansvar för uppdragens effekt. Det skulle dessutom minska regelbördan för små företag och föreningar då det är mycket enklare och mer tidseffektivt att betala en faktura än att föra in alla ledamöter i deras lönehantering.

Därför har jag drivit och nu motionerat om att vi behöver utreda en ändring i inkomstskattelagen för att man återigen ska kunna få fakturera sina styrelseuppdrag.