KD-kvinnor: Kampen mot hedersvåld kräver ett eget jämställdhetspolitiskt delmål

Hedersnormer sätter den enskildes rättigheter på spel. För den som utsätts påverkas livet alla delar. För att komma åt problemet så måste vi erkänna att hedersförtrycket är av en helt annan art än exempelvis mäns våld mot kvinnor.

Kunskap om hedersförtryck saknas

Inga säkra siffror finns i dagsläget men enligt en tidigare uppskattning kan uppemot en kvarts miljon unga personer vara utsatta för hedersförtryck i Sverige.

Det vi däremot vet är att fenomenet inte är någon dagslända. Att en stor grupp flickor och kvinnor inte anses ha rätt till samma frihet som andra är ett faktum som stått klart sedan de första tidningsrubrikerna om hedersvåld dök upp för 25 år sedan.

Efter många år av motstånd från inte minst vänsterpolitiken så råder i dag en politisk samsyn om att hederskulturen måste motverkas. Trots detta så haltar fortfarande kunskapen i olika samhällsinstitutioner och missriktad välvilja hos myndigheter försvårar ibland kampen. Vi ser då och då exempel på detta inte minst inom skolans värld liksom inom socialtjänsten. Man blundar, ser mellan fingrarna eller i värsta fall understöder förtrycket.

Även rättsväsendet har vid flera tillfällen visat att det råder oenighet och okunskap om hedersvåld och hedersbrott. Ett exempel på detta är mordet på gravida Saga där hovrätten strök hedersmotivet från tingsrättens dom i hovrätten.

Straffskärpningar utreds

Den nuvarande regeringen tar stora kliv framåt för att mota tillbaka hedersförtrycket. Flera nya lagar är på gång som kommer göra fler uttryck för hedersvåld- och förtryck olagliga. Straffskärpningar utreds.

Det finns nu en separat nationell funktion på plats dit de som är utsatta, eller riskerar att utsättas, för hedersrelaterat våld och förtryck kan vända sig. Ett antal myndigheter har fått nya uppdrag för att sprida kunskap om hedersförtryck. Även uppföljning och direkt stöd till utsatta individer och föräldrar i hederskontext ska bli bättre. Dessutom ska ny statistik tas fram.

För att komma åt problemet så måste vi erkänna att hedersförtrycket är av en helt annan art än exempelvis mäns våld mot kvinnor.

Det är positivt men vi kan inte slå oss till ro. Vi måste ständigt ta problematiken på allvar.

I augusti 2023 beslöt regeringen att utreda om det ska införas ett särskilt jämställdhetspolitiskt delmål mot hedersrelaterat våld och förtryck, något som efterfrågas av flera organisationer som arbetar med hedersproblematik. Syftet var att se hur området ska ges ett ökat fokus i jämställdhetspolitiken och samhället.

Tyvärr strök utredarna förslaget. De ville i stället baka in frågan om hedersvåld i ett bredare mål som också innefattar våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Det är en stor besvikelse.

Regeringen måste lyssna in kritiken

Man kan inte jämföra problematiken med våld i nära relationer med hedersförtryck. Man misstar den centrala drivkraften: att bibehålla en total kontroll över flickor och kvinnors sexualitet för att skydda släktens heder. Våld i en parrelation är inte samma sak som våld som understöds av en hel familj med krav på en flickas eller kvinnas oskuld och kyskhet.

Vi hoppas att regeringen nu lyssnar in kritiken mot betänkandets slutsats. Det är dags att på allvar sätta ljuset på denna förödande sed och införa ett separat delmål mot hedersrelaterat våld och förtryck för att kunna bekämpa detta i hela samhället.