Ilska när scouterna stöter på patrull – och andra reaktioner på budgeten

Stödet till friluftsorganisationer mer än fördubblas, från 48 miljoner kronor till 98 miljoner, något som är känt sedan tidigare.

– Även om friluftslivet har blomstrat under pandemin så har organisationerna inte kunnat möta den ökade efterfrågan under pandemin. Med den i budgeten föreslagna anslagshöjningen kommer vi att kunna möta människors ökade efterfrågan på friluftsliv, sade då Ulf Silvander, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv i ett pressmeddelande.

”Har kammat noll”

Men när Altinget ringer en av deras medlemmar, Scouterna, är det mer dystra tongångar.

– Vi är inte de många miljoner kronornas verksamhet, men vi är de många miljoner timmarnas verksamhet. Det är jättehärligt att friluftsorganisationerna fördubblar sina anslag. Men Scouterna är en barn- och ungdomsorganisation, vi får inte våra statsbidrag genom de anslagen. Och vi har kammat noll –  tyvärr, säger Scouternas generalsekreterare Anna-Karin Hennig till Altinget.

Enligt Scouternas egna beräkningar har de fått 56 kronor per medlem i extra pandemistöd, medan idrotten hittills har fått 1151 kronor per medlem.

– Det är obegripligt att regeringen värderar barn- och ungdomsverksamheter så enormt olika. Jag skulle önska att ministrarna Magdalena Andersson och Amanda Lind kunde förklara för oss hur de har kommit fram till att en idrottande ungdom är värd 20 gånger mer än en ung scout i pandemistöd?

Förlorat 50 miljoner

Hon tillägger att det är oerhört viktigt att barn och ungdomar kan idrotta, men att Scouterna når många som inte vill eller kan göra det. Och att de har varit igång under hela pandemin.

– Vi har i dag 75 000 medlemmar i scoutrörelsen, varav 50 000 är barn och ungdomar som inte är myndiga. Vi beräknar att våra 1 000 lokalföreningar har förlorat ungefär 50 miljoner kronor på grund av intäktsbortfall under 2020 och halva 2021. Av de 50 miljoner kronor som MUCF har fått för att fördela i coronastöd, så har vi fått 4,5 miljoner.

Ansvarigt statsråd Amanda Lind (MP) svarar skriftligt: ”Genom förstärkningen av bidraget till barn- och ungdomsorganisationerna som gäller till och med 2022 samt den permanenta satsning på friluftslivets organisationer som görs i årets budget så har regeringen på olika sätt ökat stödet till olika organisationer som jobbar för barns och ungas fritid, däribland Scouterna. Naturligtvis fortsätter vi följa pandemins påverkan på olika delar av civilsamhället.”

Anna-Karin Hennig, Scouterna är medlem i Svenskt friluftsliv. Kan ni inte få del av deras ökade anslag?

– Ja, vi kan eventuellt få del av projektstöd den vägen. Men det är kaffepengar i sammanhanget. Nu får våra ideella ledare kränga julgranar och knacka dörr för att sälja strumpor för att täcka inkomstbortfall. När de egentligen vill hjälpa barn och ungdomar att växa som människor och samhällsmedborgare. Det är faktiskt helt obegripligt. 

Nu får våra ideella ledare kränga julgranar och knacka dörr för att sälja strumpor för att täcka inkomstbortfall.

Anna-Karin Hennig
Generalsekreterare, Scouterna

Idrotten får som Altinget tidigare har berättat, en ökning av sina anslag. De får nästan två miljarder kronor i ordinarie stöd för 2022, och därutöver en extrasatsning på 400 miljoner kronor för återstartsarbete. Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson vill gärna se att de pengarna ska vara början på ett längre återstartspaket. Det aviseras inte i budgeten

– Budgeten är en ettårsprodukt. Jag utgår från att man återkommer i vårpropositionen, säger han till Altinget.

Varje skattekrona 

Anslagen till Myndigheten för ungdomsfrågor och civilsamhälle (MUCF) höjs med 7 miljoner, till 59 miljoner kronor för 2022.

– Vi vill förstärka den juridiska och revisionsmässiga kompetensen för att säkerställa att pengar går till dem som behöver stöd, och att det går rätt. Vi har tidigare inte haft tillräckligt omfattande kontroller av resursskäl. Vi vill också göra det i dialog med civilsamhället, ha kontakter med dem och stötta dem så att de själva har rätt kompetens. Där kan vi göra utbildningsinsatser, säger generaldirektör Lena Nyberg till Altinget.

– Sedan är det viktigt att organisationerna lever upp till demokratiska värderingar. Vi har ett bredare föreningsliv i dag, och därför behöver vi också mer av omvärldskompetens. Varje skattekrona som går fel är ett misslyckande.

I ert budgetunderlag föreslog ni att man permanentar de 50 miljoner som har skjutits till i coronastöd. Nu finns de inte aviserade efter nästa år i prognosen framåt?

– Regeringen förstärkte anslaget under tre år 2020 till 2022, så de pengarna finns med även för kommande år. Vi har under ganska lång tid föreslagit att de borde få mer pengar, och vi håller med om att den här förstärkningen borde vara långsiktig.

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), får ett höjt förvaltningsanslag.

– Det är en ganska stor höjning, från 13 miljoner till 16 miljoner kronor, så det gör skillnad. Vi blir alltmer efterfrågade som kunskapsförmedlare och för att ge stöd till kommuner regioner och andra myndigheter, säger SST:s direktör och myndighetschef Isak Reichel till Altinget.

Pengarna till trossamfunden går dock ned från 106 miljoner till 82 miljoner, vilket är den nivå anslagen har legat på före coronapandemin.

– Vi hade extra coronapengar som nu tas bort, så det är inget dramatiskt, säger Isak Reichel.

Underfinansierad assistansersättning

Fremia är en arbetsgivarförening och intresseorganisation för kooperation, idéburen välfärd och civilsamhälle. Deras vd Petter Skogar efterlyser ”ett helhetsgrepp på den tredje sektorn”.

– Givet det stora reformutrymmet så beklagar vi att sektorns samhällsstärkande kapacitet inte tas tillvara mer systematiskt. Det finns inslag om idéburen välfärd, och Kvinnojourernas verksamhet permanentas. Det är bra. Men var finns helhetsgreppet? Om regeringen vill att idéburen sektor ska öka så måste den göra något på det övergripande planet, säger Petter Skogar till Altinget.

– Vi är också oroade över Arbetsförmedlingens reformering. Vi ser inte de idéburna aktörerna så tydligt som vi hade önskat. Där är en frånvaro av satsningar på arbetsintegrerade, sociala företag.

Han nämner också assistansersättningen som underfinansierad. 

Våra medlemmar får assistansersättningen uppräknad med 1,5 procent i budgeten. Men löneökningarna ligger på 2,2 procent i kollektivavtalet. Det kommer inte att gå ihop.

Petter Skogar
Vd Fremia

– Det är klart bekymmersamt, då våra medlemmar får assistansersättningen uppräknad med 1,5 procent i budgeten. Men löneökningarna ligger på 2,2 procent i kollektivavtalet. Det kommer inte att gå ihop. Och det här var pressade marginaler redan från början. Vi efterlyser långsiktiga modeller för assistansersättningen, att även den branschen ka ha utrymme för rimliga löner och villkor.

Bra för kvinnorörelsen

Patrik Schröder, ordförande för Forum – idéburna organisationer med social inriktning, är inne på samma linje.

– Det är ett stort reformutrymme men bara vissa delar som kommer civilsamhället till godo, till exempel kvinnorörelsen och satsningar på säkerhetshöjande åtgärder. Men jag tycker inte att de ser hela civilsamhällets potential att ta Sverige framåt, säger Schröder till Altinget.

Hur menar du, mer precist?

– Framför allt det mer långsiktiga sociala arbetet och välfärdsdiskursen. Det hänger väl samman med att propositionen om idéburna aktörer i välfärden verkar komma först till våren.

– Sedan skulle man kunna främja människors ideella engagemang mer än man gör. Inom Nystaprojektet föreslog vi att man ska stärka infrastrukturen för ideellt arbete i Sverige. Vi har Volontärbyrån som matchar ideella med organisationer.

Satsning på barnrätt

Han tillägger att det finns välkomna satsningar i budgeten, som 20 miljoner kronor till barnrättsorganisationer och satsningar på bättre förutsättningar att jobba mot psykisk ohälsa och suicid.

– MUCF får höjda anslag för att följa upp och granska demokrativillkoren, och det är bra. Men man missar att det blir en pålaga för de organisationer som ska följa de reglerna, för det är vi som måste göra grundarbetet. Här behöver man hitta en balans, säger Patrik Schröder.

Folkbildningsrådet får också ökade anslag och sammantaget landar det på 4,83 miljarder. Men ytterligare 300 miljoner skjuts till i en ettårig satsning på folkhögskolorna för 2022.

– Det är fantastiskt positivt att det tillförs så mycket medel, 300 miljoner kronor till 3 000 nya platser på folkhögskola. Däremot är satsningen inte optimalt utformad, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner, till Altinget.

– En tillfällig satsning över ett år är svår att hantera för folkhögskolorna, eftersom de planerar sina kurser läsårsvis. Nya kurser startas oftast under hösten, och då behöver vi medel för ett läsår snarare än ett kalenderår. Och mer långsiktighet än bara för ett år. Så en sådan här satsning är inte helt enkel för folkhögskolan att ta emot, säger Maria Graner.

Att biståndet håller enprocentsmålet välkomnas av Concord, en plattform för 81 svenska organisationer. I realtermer innebär det 49,9 miljarder. Concord skriver i sin analys: 

”Den budgetpost som är till för att stärka oberoende organisationer i civilsamhället via deras svenska partnerorganisationer ökar något, till 1,955 miljarder jämfört med 1,875 miljarder i budgeten för 2021. Det är en välkommen ökning efter flera år av stillastående nivå på anslaget trots ökat antal organisationer det fördelats på.”