Hur representativ är regeringens flyktingundersökning?

Regeringen köpte en dyr tjänst (75 000 dollar, motsvarade ungefär 800 000 kronor) för att ge FN:s migrationsorganisation (IOM) i uppdrag att genomföra en online enkät- och telefonintervjuundersökning i Sverige mellan april och mitten av maj 2023. Målgruppen var ukrainska flyktingar enligt EU:s massflyktsdirektiv. Syftet var att få en överblick över levnadsförhållanden, planer, behov och integrationsutmaningar för att kunna besluta om mer träffsäkra åtgärder.

Regeringen verkar inte visa någon medvetenhet om bristerna i beslutsunderlaget.

Den 29 juni bjöd migrationsminister Maria Malmer Stenergard in civilsamhället till ett rundabordssamtal för att diskutera slutsatserna i en enkätundersökning om ukrainska flyktingars livsförhållanden i Sverige.

Vi som forskar och arbetar praktiskt med dessa frågor i det pågående ESF-projektet Ukrainakompetens vill bemöta urvalets kvalitet.

Regeringen fick ett oklart värde tillbaka, omkring 19 procent (4 746 svarande) svarade och bortfallsanalys saknas. Rapportens resultat är en sammanfattning på tre sidor.

Vet regeringen om bristerna?

Regeringen verkar inte visa någon medvetenhet om bristerna i beslutsunderlaget. En svarsfrekvens på 20 procent kan räcka för ett bra urval om bortfallet är osystematiskt/slumpartat men det finns en utmaning med snedvridna resultat. Till exempel visar resultatet att 70 procent vill bo kvar där de bor. Kan det bero på att personer som är stationära är enklast att nå och är mest positiva till att delta i studien? En sådan effekt kan finnas, men hur stor är den?

Utmaningen är att undersökningen ger en överdrivet positiv bild av situationen för ukrainarna i Sverige och har förmodligen inte nått de ukrainare som nämns i DN:s artikel den 10 april 2023. Språkkompetens tillkommer för att komma in på arbetsmarknaden och ha möjlighet att försörja sig, men målgruppen som tillfrågades hade under insamlingen endast rätt till ”Svenska från dag ett”.

Tre ytterligare faktorer kan ha påverkat svarsfrekvensen:

1. Ukrainare använder inte epost i den utsträckning som vi gör i Sverige. De föredrar mobilappar som Whatsapp, Telegram, and Viber.
2. Det kan vara svårt att förstå vilken myndighet som var avsändaren mot bakgrund av att flyktingar har lägre förtroende för myndigheter.
3. Enligt en rapport från Socialstyrelsen från 2015 beräknas ungefär 20–30 procent av asylsökande flyktingar i Sverige lida av någon form av psykisk ohälsa, en sårbar grupp att nå.

Männen bör vara äldre med rätt urval

Majoriteten av de massevakuerade i Sverige är kvinnor. Högre andel män jämfört med kvinnor  – 68 procent respektive 50 procent i undersökningen – var sysselsatta. Undantagen som görs för att ukrainska män ska få lämna landet under den fullskaliga invasionen är om de har tre eller flera barn, av medicinska skäl eller, att barnen har funktionshinder. Om urvalet är rätt bör männen vara äldre och tillhöra dessa grupper i större utsträckning. Flera av kvinnorna är troligen dessutom ensamstående med barn.

Andersson och Wadensjö har publicerat utvecklingen av sysselsättningen av de från Ukraina och Belarus i Sverige under perioden fram till kriget. De menar att det går att göra studier med samma typ av data som täcker 2022 och med månadsdata vad gäller anställda än längre fram. På så sätt går det att få en bättre bild av vad som hänt med sysselsättningen utan den typ av bortfallsproblem som finns i IOM-studien. Även här kan dessa registerdata bara svara på vissa frågor och även de är beroende av urvalsförfarande i praktiken om man går till källan.