Henrik Westander: Regeringen måste återföra 5,6 miljarder kronor till biståndet

Regeringen beslöt den 7 juni att återföra 1,3 miljarder till biståndet. Det är alldeles för lite. Regeringen har tagit 9,2 extra miljarder från biståndet för att täcka kostnader för flyktingar från Ukraina.

Det var 3,5 miljarder för mycket, enligt Migrationsverkets prognos från april. Och i fredags sänkte Migrationsverket på nytt sina antaganden om antalet flyktingar från Ukraina, från 80 000 till 50 000 personer. Det betyder att regeringen snarast måste återföra sammanlagt minst 5,6 miljarder (i stället för 1,3 miljarder till biståndet) under förutsättning att kostnaderna per person förblir de samma.

Man bör notera att Migrationsverket i sin tidigare prognos, och sannolikt också det i nya antagandet, inte tar hänsyn till återvändare.

Henrik Westander

Nästintill tiodubblad avräkning

Migrationsverket presenterar normalt prognoser fyra gånger om året. Med stöd av en extra prognos från Migrationsverket den 17 mars närapå tiodubblade regeringen summan som i år planeras att avräknas från biståndet, från 1,1 till 10,3 miljarder kronor. Syftet var att finansiera extra kostnader för flyktingar från Ukraina.

Regeringen skrev i ett pressmeddelande att summan ”motsvarar 18 procent av biståndsramen och är lägre än de avräkningar som gjordes exempelvis 2015 som då motsvarade 22 procent av biståndsramen”.

Men varför enbart jämföra med det exceptionella flyktingåret 2015? Varför inte berätta att regeringen Bildt som mest avräknade 5,1 procent av biståndsramen, trots att det under Balkankriget 1992 kom 84 000 asylsökande till Sverige? Eller att regeringen Persson som mest avräknade 8,1 procent och regeringen Reinfeldt 13,0 procent?

Den 27 april, bara en vecka efter regeringens beslut, lämnade Migrationsverket sin ordinarie prognos över antal förväntade flyktingar och kostnader som får tas från biståndet. I denna prognos minskar summan med 3,5 miljarder kronor. Det beror främst på att Migrationsverket ändrade sitt tidigare antagande om att det skulle komma 76 000 flyktingar från Ukraina under det första halvåret 2022, till att det skulle komma 80 000 under helåret 2022.

Men också detta scenariot var alldeles för högt, och den 3 juni meddelade Migrationsverket att myndigheten sänker antagandet om antalet flyktingar från Ukraina ytterligare: ”Det nya huvudscenariot beräknas vara 50 000 skyddsbehövande under 2022”.

Det krävs mer

Det betyder att regeringen omgående måste betala tillbaka 5,6 miljarder kronor till biståndet (av de 9,2 miljarder som regeringen frös inne i april). Detta belopp baseras på att summan som får tas från biståndet räknat per flykting från Ukraina och övriga länder blir oförändrad (70 000 kronor) jämfört med april-prognosen. Alternativt måste regeringen omgående beställa en ny extraprognos från Migrationsverket, liknande den som beställdes i mars, som anger hur mycket som ska betalas tillbaka till biståndet.

Man bör notera att Migrationsverket i sin tidigare prognos, och sannolikt också det i nya antagandet, inte tar hänsyn till återvändare. Den 19 maj gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att analysera och föreslå insatser för att stödja ukrainare som vill återvända till sitt hemland. Regeringen skrev: ”Allt fler ukrainare väljer att återvända till sitt hemland. Enligt ukrainsk gränspolis sker i nuläget cirka 25 000 gränspassager dagligen till Ukraina. Migrationsverket har i växande omfattning också tagit emot förfrågningar om stöd för återvändande”.

Hur många har återvänt?

Det är oklart hur många som hittills har återvänt från Sverige till Ukraina, men i en intervju säger migrationsminister Anders Ygeman: ”Jag tror att det finns starka incitament till att registrera sig när man kommer till Sverige. Däremot drar man kanske inte tillbaka sin ansökan det första man gör när man reser tillbaka.” Migrationsverket och regeringen måste nu beräkna hur många som har återvänt eller förväntas återvända under 2022, och sänka kostnaderna som får finansieras av biståndet.

Regeringen uppdrog den 13 april till Sida att kraftigt skära ner det ordinarie svenska biståndet, vilket redovisades i ett pressmeddelande från Sida. Nedskärningarna skulle, enligt ett mejl från Sida till regeringen den 2 maj, få särskilt kännbara konsekvenser bland annat för samarbeten inom hållbar miljö, demokratistöd, global jämställdhet och kvinnors och barns rättigheter.

Om regeringen avsåg att justera sitt beslut, så uppmanade Sida regeringen att agera skyndsamt. Ett snabbt beslut beskrevs som ”helt avgörande”.

Biståndsminister Matilda Ernkrans uppgav i Ekot den tredje juni att ”Vi har fått nya uppgifter nu från Migrationsverket som pekar på att det kanske inte blir så många ukrainska kvinnor och barn som man trodde i den första prognosen. Och jag hoppas att vi kommer att kunna återkomma i närtid med hur vi ser på detta.”

1,3 miljarder är alldeles för lite

Regeringen beslöt den 7 juni att återföra 1,3 miljarder till biståndet. Det är alldeles för lite. Och regeringens argument är mycket uppseendeväckande: ”Det finns betydande osäkerhet kring hur många flyktingar som behöver söka skydd i Sverige. Det finns därför anledning att behålla handlingsutrymmet för eventuellt ökade kostnader framöver.”

Det betyder att regeringen – för första gången under biståndsavräkningarnas 30-åriga historia – håller inne biståndspengar för säkerhets skull, eftersom det inte kan uteslutas att antalet flyktingar ökar på nytt och blir högre än i Migrationsverkets aprilprognos och nya juni-beräkningar.

• Regeringen måste omedelbart reducera biståndsnedskärningen med minst 5,6 miljarder kronor, i enlighet med den senaste beräkningen om 50 000 flyktingar från Ukraina (och baserat på ett antagande om oförändrad kostnad per flykting). Agera nu, så undviker vi att Sida måste riva upp en rad mycket angelägna biståndssamarbeten.
• Regeringen måste säkerställa att Migrationsverkets nästa ordinarie prognos i slutet av juli, vid beräkning av hur mycket som ska betalas av biståndet, exkluderar flyktingar som återvänt till Ukraina (inklusive de kostnader som uppstått sedan de lämnat Sverige).
• Regeringen måste säkerställa att biståndet inte ska finansiera att Migrationsverket beställde för många boenden från kommunerna, som nu står tomma. Det har tidigare, med rätta, kritiserats att regeringen tar från biståndet för att finansiera kostnader för asylsökande som nekas asyl och därför avvisas. Och det vore ännu värre om regeringen dessutom låter biståndet betala kostnader för potentiella flyktingar som aldrig kom till Sverige.
• Regeringen och samtliga partier bör lova att i början av nästa år återföra pengar till biståndet om det, återigen, visar sig att antalet flyktingar till Sverige blir lägre än i prognosen, och biståndsavräkningarna därmed blivit för höga.

Världens fattiga drabbas hårt av pågående krig och kriser. Regeringen bör agera snabbt: Återför pengar till biståndet!