Hela världen förlorar när Sverige skär ned på fredsbiståndet

Sveriges biståndsstrategi för hållbar fred har bland annat syftat till att stärka kapaciteten för att förebygga väpnade konflikter, stärka kvinnors och ungas deltagande fredsprocesser och minska hotet från minor och andra lämningar av krig. Att i ett slag dra ner budgeten från 430 till 260 miljoner kronor är tvärt emot Sveriges intressen i det spända säkerhetsläget kring Ukraina och Europa. När nu flera av Sveriges allierade har ett ökat konfliktfokus, bör Sverige vara en fortsatt stark röst för att förebygga konflikter.

Biståndspolitiken går emot svenska intressen

Statsminister Ulf Kristersson har talat om Sveriges åtaganden för fred som centrala för vad Sverige står för i världen. Han har beskrivit hur regeringens mål är att ”att samla, inte att splittra – att ena, inte att dela”. I samband med detta har statsministern också lyft ”att medla och att mäkla” som viktiga prioriteringar.

Vi delar denna analys och välkomnar dessa åtaganden. Polariseringen har gått långt i vissa samhällen där illasinnade aktörer vill använda splittringen för sina egna intressen – inklusive i Ukraina, där sammanhållningen hittills varit en av landets största styrkor för att stå emot det ryska angreppet.

I många av världens mest sårbara samhällen arbetar våra organisationer med fredsbyggare, medlare och människorättsförsvarare som strävar efter att göra sina samhällen tryggare och säkrare. Sverige har under lång tid varit på deras sida. Konflikter har förödande effekter för internationell handel och ekonomisk utveckling, och ökar risken för att människor tvingas på flykt. Det är alltså även i Sveriges nationella intresse att fortsätta stötta det internationella fredsarbetet.

Främja hållbar fred

Konflikter gör också att de länder som respekterar mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar blir allt färre. Det är nu det enskilt största hindret för att världen ska uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. Att främja hållbar fred, som bygger på respekt för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling, bör därmed också räknas till Sveriges nationella intressen.

Nedskärningarna av fredsbiståndet får också konsekvenser för hundratals lokala civilsamhällesorganisationer runt om i världen, och genom dem hundratusentals människor i samhällen som påverkas av konflikter.

Ett uttalande från FN:s Generalsekreterare sent förra året löd: ”Vi vet alla att konfliktförebyggande och fredsbyggande är kostnadseffektivt och att det räddar liv, men det internationella samfundet fortsätter att inte investera tillräckligt i fred. Det är dags att gå från ord till handling och öka finansieringen.”

Förut var Sverige en förebild

USA har svarat mot detta, bland annat genom Global Fragility Act, en tioårig strategi för att stabilisera pågående och förebygga framtida konflikter. När krig nu åter rasar i Europa är alltså gemensamma åtaganden helt nödvändiga. Sveriges fredsengagemang har länge varit en förebild för andra länder och en central del av Sveriges internationella ledarskap. Nu är tiden att stärka detta arbete – inte att skära ner.

Vad har Sveriges bistånd till hållbar fred då gjort för skillnad? I Somalia bidrar arbetet till att hjälpa människor att hålla ihop sina samhällen under pågående torka och rebelluppror. I Ukraina hjälper freds- och civilsamhällesorganisationer till att bibehålla den sociala sammanhållningen. Flexibel finansiering genom Sida har gjort att organisationer snabbt kan svara mot nya behov som invasionen av Ukraina och förebygga utökade konflikter på platser som Jemen, där många andra givare har dragit tillbaka all finansiering förutom till humanitärt stöd.

Årtionden av arbete går om intet

Förhindrandet av krig och konflikter kan ske utan att det märks. Kostnaden för detta arbete är så mycket lägre än vad kostnaden blir för krigets konsekvenser. Alla FN:s tio största humanitära appeller gäller konfliktområden, vilket visar de enorma summor som världen betalar för krig – summor som hade kunnat användas bättre. Kostnaden för en svensk Stridsvagn 122 (cirka 60 miljoner kronor) kan bekosta sex års arbete av en fredsorganisation, arbete som till exempel ledde till ett fredsavtal i Ogaden-provinsen i Etiopien efter flera decennier av konflikt.

Nedskärningarna av fredsbiståndet får också konsekvenser för hundratals lokala civilsamhällesorganisationer runt om i världen, och genom dem hundratusentals människor i samhällen som påverkas av konflikter. Alla dessa kommer att påverkas av de svenska nedskärningarna och årtionden av idogt arbete riskerar att gå förlorat.

Sveriges ledarskap inom globalt fredsbyggande har gett multipla effekter globalt. En värld där Sverige drar tillbaka sitt ledarskap skulle bli mindre sammanhållen och mindre säker – en förlust för oss alla.