Efter Valmyndighetens vägledning – bygdegårdar ratas som vallokaler

I september 2021 kom Valmyndigheten med nya riktlinjer i dokumentet ”Ställningstagande angående värdeneutrala röstmottagningsställen”. Det är riktat till kommunernas välnämnder, vars uppgift det är att avgöra vilka lokaler som kan användas. 

I dokumentet finns en formulering som Bygdegårdarnas riksförbund menar är felaktig. Enligt dem tolkas den på ett sätt som gör att bygdegårdar nu väljs bort.

Bondeförbundet

Valmyndigheten skriver att ”… bygdegårdar (har) kommit att förknippas med Centerpartiet, som på den tiden det kallades Bondeförbundet ofta uppförde och förvaltade bygdegårdar. […] en valnämnd som vill använda sig av en bygdegård som inte längre drivs av en politisk förening, (ska) vid bedömningen av kriterierna ovan väga in på vilket sätt byggnaden används idag och hur de röstberättigade kan förväntas uppfatta lokalen.”

– Denna formulering leder tankarna fel och Valmyndigheten tycks förutsätta att bygdegårdarna drivs av politiska föreningar. Så är inte fallet. Bygdegårdarna är föreningsdrivna och har allmänna samlingslokaler öppna för alla med demokratisk värdegrund. Samtliga är partipolitiskt och religiöst obundna, säger Kenneth Lundmark till Altinget.

Färre tillfrågas

I en enkät som Riksförbundet har genomfört inom bygdegårdsrörelsen uppges bara hälften av de bygdegårdar som tidigare fungerat som röstmottagningslokaler har blivit tillfrågade om att vara det även för de allmänna valen den 11 september. 

– I flera kommuner har kravet från Valmyndighetens ställningstagande om värdeneutralitet tolkats hårt och kan ha bidragit till att bygdegårdar valts bort, säger han.

Anna Blomberg är jurist på Valmyndigheten:

– Vi har inte skrivit något om vilken bedömning kommunerna ska göra. Vi har lämnat en vägledning och sedan är det kommunerna som ska besluta och de får motivera sina beslut, säger hon till Altinget.

Efterfrågad vägledning

Enligt Valmyndigheten har valnämnderna efterfrågat tydligare riktlinjer. Behovet av fler röstningslokaler har ökat i takt med att förtidsrösterna blir allt fler. Kraven har skärpts på ökad tillgänglighet. Det finns också ett osäkerhetsmoment när det gäller värdeneutraliteten på lokalerna, vad som gäller i samband med politiskt, religiöst och kommersiellt ägda lokaler.

Det betyder inte att man inte ska använda en sådan lokal. Det är bara för att man ska vara medveten om att det kan finnas uppfattningar hos väljaren (...)

Anna Blomberg
Jurist, Valmyndigheten

Frågan går till Kenneth Lundmark.

Er förbundsordförande är Per Lodenius som satt i riksdagen för Centerpartiet 2006 till 2021. Och CUF har representant i förbundsstyrelsen. Är inte det en C-koppling?

– Vi har en historik där Centerpartiet och CUF är medlemsorganisationer på riksnivå, men organisationen är politiskt och religiöst obunden. Och våra egna lokala organisationer är egna juridiska personer. De är föreningsdrivna och öppna för alla med demokratisk värdegrund. Samtliga är partipolitiskt och religiöst obundna, säger Kenneth Lundmark.

Har ni någon förståelse för att om man hittar en lokal utan någon politisk historia alls, så kan den vara att föredra?

– Vad är värdeneutralt? Det mesta i samhället har uppstått i en kontext. Det var inte ovanligt att man organiserade sig i ett sammanhang där det fanns en religiös eller politisk koppling. Det vi säger är att det måste finnas lokaler för röstmottagning på nära håll och då är bygdegårdarna en resurs.

Vet ni med säkerhet att det är Valmyndighetens skrivning som är orsaken till den minskade efterfrågan?

– Det är inte uttalat, men det är vår tolkning. Vi har inte fått några signaler om att det skulle vara något annat.

Åter till Anna Blomberg.

Bygdegårdarnas riksförbund säger själva att de är politiskt och religiöst neutrala. Det är ett krav de ställer på sina lokalföreningar och de har haft det sedan starten. Vad har ni gått på?

– Vi ger vissa exempel. Huvudsaken i dag är hur väljarna uppfattar lokalerna – inte vad de används till. Traditionellt så har man förknippat bygdegårdar med Bondeförbundet. Det betyder inte att man inte ska använda en sådan lokal. Det är bara för att man ska vara medveten om att det kan finnas uppfattningar hos väljaren, som man har att ta ställning till när man fattar beslut om lokaler, säger Blomberg. 

Bondeförbundet blev Centerpartiet i slutet av 1950-talet. Många civilsamhällesstrukturer har vuxit fram ur värderingsdrivna sammanhang, som folkrörelser? Känns inte kopplingen avlägsen?

– Alla kommentarer som finns i ställningstagandet kan vara avlägsna eller kan vara nära till vad väljare uppfattar om lokaler. Det är unika förutsättningar för varje lokal på varje ställe. Det här är en vägledning för att valnämnder ska kunna fatta beslut för eller mot en lokal.

Ni nämner Bygdegårdarna i samma passus som Folkets hus och parker. De senare har uppmanat sina medlemmar att inte hyra ut lokaler till SD. Oavsett vad man tycker i den frågan, blir inte detta olyckligt?

– Vi lägger ingen värdering i om någon är eller inte är politisk. Vi försöker att förklara historiken och vilka faktorer en kommun ska ta hänsyn till i sin bedömning. Politiska lokaler får inte användas. Lokaler som har anknytning till en religiös sammanslutning eller visst företag bör inte användas, säger Anna Blomberg.

Påverka valet?

Bygdegårdarnas riksförbund är oroliga för att bristande tillgänglighet skulle kunna påverka utgången av valet. 

– Det ser ut att bli oerhört jämnt mellan de båda blocken i Sveriges riksdag. Varje röst är viktig för vår demokrati. Tillgänglighetsfrågan ska inte underskattas, säger Kenneth Lundmark.

Anna Blomberg har inte nåtts av någon information om att det skulle råda brist på vallokaler. 

– Nej, jag har åtminstone inte hört något sådant. Lagstiftningen säger att varje kommun ska se till att det finns tillräckligt många lämpliga lokaler som ifråga om tillgänglighet ger väljarna goda möjligheter att rösta. Om det saknas lokaler, så kan tillgänglighetskravet gå före det ”bör-krav”, som jag nämnde, i bedömningen. Även detta står i vårt ställningstagande, säger Blomberg.