Döm inte personer med intellektuell funktionsnedsättning till ett liv i fattigdom, Shekarabi 

Det börjar nästan bli tjatigt. År efter år uppdaterar FUB rapporten ”Fångad i fattigdom?” med aktuella fakta om den ekonomiska situationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Rapportens innehåll har utvecklats genom åren men slutsatsen har alltid varit densamma – de statliga ersättningarna för de som har svårt att få ett arbete är inte anpassade till den ekonomiska verkligheten. Till skillnad från pensionen följer nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen inte löneutvecklingen och halkar därför efter.

Negativa effekter trots höjda ersättningar

Ibland kan tjat löna sig. FUB och funktionsrättsrörelsens kamp för ekonomisk jämlikhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning ledde hösten 2021 till att riksdagen fattade flera positiva beslut. Nivåerna i både sjuk- och aktivitetsersättningen och bostadstillägget höjdes, samtidigt som skatten på ersättningarna sänktes.
  
Tyvärr har de höjda ersättningarna också haft negativa konsekvenser för privatekonomin. Genom höjningen får många personer själva betala hela eller delar av arvodet till god man och förvaltare. Det finns också en risk för att enskilda får höjda avgifter för kommunala insatser enligt socialtjänstlagen.

FUB påpekade tidigt problemen för socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) och socialdepartementet. I en skrivelse i januari 2022 beskriver FUB att stora delar av de positiva effekterna för privatekonomin riskerar att utebli. I stället innebär förändringarna att resurser omfördelas från staten till kommunerna.

Livslång fattigdom

Den 19 april lämnade regeringen över vårbudgeten till riksdagen. Budgetpropositionen innehåller ett antal förslag som ska motverka inflationens konsekvenser för privatekonomin. Personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas särskilt hårt av inflationen, eftersom de flesta redan har väldigt små marginaler och saknar en ekonomisk buffert. Trots det innehåller vårbudgeten inga förbättringar för den här gruppen. De flesta gynnas inte av bilersättning och elkompensation. Nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs inte, till skillnad från pensionerna.

Ingen statlig utredning har gjort en helhetlig översyn med syfte att skapa långsiktig ekonomisk trygghet för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Inflationen innebär dessutom att man får ut mindre av de ekonomiska förbättringar som genomfördes inför 2022. Detta i kombination med höjda avgifter för insatser urholkar helt de ekonomiska förbättringar som genomfördes för 2022. Regeringen är väl medveten om den livslånga fattigdomen men tar inte situationen på allvar.

Indexera ersättningen

FUB har länge, genom skrivelser, uttalanden och remissvar, påpekat att det ekonomiska systemet är svåröverskådligt och osammanhängande. Ingen statlig utredning har gjort en helhetlig översyn med syfte att skapa långsiktig ekonomisk trygghet för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Ett sådant helhetsgrepp, inklusive en analys av nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen, är nödvändig för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt Funktionsrättskonventionen och Agenda 2030 att förhindra fattigdom för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

På kort sikt kräver FUB följande förändringar:

• Sjuk- och aktivitetsersättningen ska indexeras för att följa löneutvecklingen.
• Nya regler för bostadstillägget så att även personer med intellektuell funktionsnedsättning kan spara och ha en buffert.
• Höjd gräns för när en person själv ska betala arvodet till sin gode man eller förvaltare.