Debatt

”Det som får en ung person att lämna ett liv i gängkriminalitet är ofta tron på Gud”

Vill vi stoppa gängkriminaliteten behöver alla goda krafter samverka. Vi behöver sluta positionera oss och i stället se varandras värdefulla bidrag till helheten. Det skriver Per-Johan Fernström, verksamhetsutvecklare sociala divisionen, Frälsningsarmén. 

”Om inte vi möter barnen med trygga, vuxna förebilder är risken stor att barnens behov tillgodoses genom de kriminella gängen.”
”Om inte vi möter barnen med trygga, vuxna förebilder är risken stor att barnens behov tillgodoses genom de kriminella gängen.”Foto: Jonas Nimmersjö/Frälsningsarmén
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det ökade gängvåldet och tillväxten av de kriminella gängen är på mångas läppar. Men det räcker inte att prata om det. Vi i Frälsningsarmén arbetar i flera utsatta områden, där vi möter dem som riskerar att dras in i kriminalitet. Och vi ser att något måste göras nu. Förra veckan medverkade Frälsningsarmén i Järvaveckan med ett välbesökt tält och ett panelsamtal med representanter för politiker, polisen och Bris om hur gängvåldet ska motverkas i förorterna. Utifrån vår erfarenhet vill vi också bidra med sju konkreta punkter på hur vi kan motverka gängkriminaliteten och bidra till att lösa problemen.

Nedan kommer Frälsningsarméns förslag som fokuserar på de barn som riskerar att rekryteras till gängen, på de frustrerade föräldrar som inte har rätt verktyg för att kommunicera med sina barn och de unga killar som redan hamnat snett och behöver en väg tillbaka:

Dra nytta av civilsamhällets förtroendekapital och samarbeta mer
Många människor i utanförskapsområden har en utbredd misstro mot det offentliga samhället, till exempel socialtjänsten. Civila aktörer åtnjuter ofta ett betydligt högre förtroende och kan nå fram till människor på ett helt annat sätt. Vi efterlyser därför incitament som gör att civilsamhället och det offentliga samhället samarbetar i högre utsträckning.

Erbjud föräldrautbildningar till alla föräldrar
Ofta reagerar samhället för sent när ett barn är på glid. Föräldrarna är en ovärderlig resurs för att hjälpa barnen rätt i livet. Risken att barn och unga hamnar i kriminalitet är förhöjd när föräldrarna inte har verktyg att kommunicera med barnen. Vi menar att alla föräldrar borde erbjudas någon form av föräldrautbildning, på samma sätt som en nyanställd erbjuds introduktion. Frälsningsarmén arbetar till exempel med rollspel och samarbetsövningar för att ge föräldrar förutsättningar att klara sitt uppdrag.

Vill vi minska återfallen i kriminalitet gör vi klokt i att stötta de civila aktörer som kan ge unga killar och tjejer hoppet tillbaka.

Satsa på meningsfulla aktiviteter i utanförskapsområden
Barn och unga söker ofta efter sammanhang som kan ge dem bekräftelse. Om inte vi möter barnen med trygga, vuxna förebilder är risken stor att barnens behov tillgodoses genom de kriminella gängen. Vi märker att gängen rycker i barnen redan i tioårsåldern. Frälsningsarmén möter omkring 80 barn i Husby varje vecka. Vi ger dem ett sammanhang med positiva förebilder och förmedlar goda värderingar om förlåtelse, människovärde och hopp. Stöd och resurser till civilsamhällets tidiga, förebyggande insatser är viktiga om vi ska förhindra nyrekryteringen.

Se till att kvinnor i utanförskap får möjlighet att integreras i samhället
Vi märker att steget från avslutad asylprocess till SFI många gånger är långt för kvinnor i utanförskapsområden. De vill integreras och lära sig språket, men hindren är för stora. Ibland handlar det om enkla saker som att utbildningar läggs på tider och platser som inte fungerar. När kvinnorna inte kan språket eller förstår samhället blir det svårt att hjälpa barnen rätt i livet.

Ge dem som vill lämna gängkriminalitet rätt stöd
Alltför ofta märker vi att välfärdssamhället jobbar med vattentäta skott mellan olika myndigheter. En ung person, som precis har avtjänat ett fängelsestraff, orkar oftast inte driva sin egen process gentemot flera aktörer. Konsekvensen blir inte sällan återfall i ett destruktivt liv. Den som vill lämna ett kriminellt liv behöver mycket stöd och hjälp i kontakter med myndigheter. Stuprörsmodellen behöver luckras upp och samarbetet öka, både mellan myndigheter och med civilsamhället.

Släpp beröringsskräcken med tro och kyrka
Som kyrka erbjuder vi människor tro, hopp och kärlek. Hopp till den som har förlorat allt hopp och mening till den som känner att livet är meningslöst. Det som får en ung person att lämna ett liv i gängkriminalitet är ofta frälsningen och tron på Gud. Bara under det senaste året har vi sett flera exempel på detta. Vi upplever att det ibland finns en beröringsskräck från det offentliga samhället mot kyrkan och tron. Vill vi minska återfallen i kriminalitet gör vi klokt i att stötta de civila aktörer som kan ge unga killar och tjejer hoppet tillbaka.

Lämna skyttegravskriget och låt oss börja samarbeta
Vill vi stoppa gängkriminaliteten behöver alla goda krafter samverka. Vi behöver sluta positionera oss och i stället se varandras värdefulla bidrag till helheten. VI skulle önska att dörren mellan politiker, myndigheter och andra delar av civilsamhället slogs upp på vid gavel, så att många civila aktörer får förutsättningar att bidra med förtroende, analys och handlingskraft.

I 140 år har Frälsningsarmén arbetat i Sverige för att sprida hopp. Det behöver vi göra även i den här, till synes hopplösa, situationen. För även om utmaningarna är stora så är vår definitiva övertygelse att det finns hopp och att det går att bryta trenden. Tillsammans kan vi stoppa gängkriminaliteten.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00