Därför behövs kunskap om föreningslivet i läroplanen

På 80-talet snörade jag på mig fotbollsskorna första gången och inte långt därefter så åkte skridskorna på. Jag spelade fotboll och ishockey stora delar av uppväxten, och drömmen var nog snarare att bli idrottsstjärna än politiker. Genom idrottsklubbar fick jag lära mig det viktiga med lagarbete, vänskap och demokrati. I vuxen ålder åker jag mer än gärna på ishockeymatcher och det är en fröjd att få ta del av mina barns fritidsaktiviteter och begynnande deltagande i föreningslivet. För det är faktiskt där som många svenskar formas till demokratiska medborgare.

Civilsamhället främjar tillit

Vi har cirka 200 000 föreningar i Sverige som ger människor möjligheter att påverka. Föreningar kanaliserar engagemang inom politik, fritid, kultur, idrott, hobby, djur och natur. Dessa utgör civilsamhället. Civilsamhället fyller en funktion som demokratiskola vilket både forskningen och 2014 års demokratiutredning berör.

Den socialdemokratiska regeringen har arbetat för att inkludera civilsamhället i beslutsfattande och stärka demokratiska processer. Ett rikt civilsamhälle främjar tillit och tillgodosedda medborgare. Trots detta är inte kunskap om det svenska föreningslivet inkluderat i kursplaner varken för grundskolan eller gymnasieskolan.

Det finns ett demokratiskt utanförskap i Sverige.

I den årliga demokratirankningen The Economist Intelligence Unit konstaterades nyligen att demokratin backade i världen under 2021. De nordiska länderna ligger i topp samtidigt som närmare 50 procent av världens människor lever i länder med demokratisk tillbakagång. Ett öppet och ständigt pågående menings- och kunskapsutbyte syresätter demokratin med idéer och perspektiv. Samtidigt utmanar desinformation, propaganda och näthat samhällsdebatten, även i Sverige.

”Vill vända på varje sten”

Det finns ett demokratiskt utanförskap i Sverige. I undersökningar om ungas deltagande i föreningar, från Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, är utrikesfödda och personer vars föräldrar inte har högskoleutbildning mindre involverade.

Vi socialdemokrater vill vända på varje sten för att bryta segregationen. Jag vill se att fler unga har en meningsfull fritid och att färre unga hamnar snett. En fiol, en gitarr, en teaterscen eller en innebandyklubba är ofta ett av de bästa verktygen för integration och möten mellan människor. Jag vill med andra ord att fler killar och tjejer får snöra på sig sina första fotbollsskor, sitta på sitt första årsmöte och sälja korv i halvlek.

En vitalare demokrati

Mot denna bakgrund är det viktigt att vi inkluderar kunskap om föreningslivet och civilsamhällets funktion i den svenska läroplanen. Civilsamhället är en del av vår historia, vår kultur och en viktig demokratiskola. Med ökade kunskaper om civilsamhälle och föreningsliv kommer vi få fler samhällsgrupper att engagera sig i en av de många föreningar vi har i Sverige. Med detta kommer en vitalare demokrati.