Debatt

Bris: Kommuner försummar barns rättigheter

Barnrättsperspektivet bör genomsyra svenska kommuners verksamhet. Så ser det inte ut i dag. Det skriver Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, och Sofia Walan, chef för Bris regionenhet.

”Barn finns överallt och barns rättigheter är grundläggande för kommunernas arbete.”
”Barn finns överallt och barns rättigheter är grundläggande för kommunernas arbete.”Foto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Snart tre år har gått sedan barnkonventionen blev svensk lag och under tiden har kommuner arbetat med att implementera lagstiftningen i den egna verksamheten. För att följa upp hur barnets rättigheter tillgodoses gör Bris årliga undersökningar där kommunerna själva får skatta hur arbetet går.

Årets undersökning visar på tydliga brister och stora utmaningar med det systematiska barnrättsarbetet.

Barn förbises

Barn finns överallt och barns rättigheter är grundläggande för kommunernas arbete. Barnrättsperspektivet bör därmed genomsyra samtliga verksamhetsområden. Så ser det inte ut. När Bris frågar kommunerna om vilka av de egna verksamheterna som tillämpar ett barnrättsperspektiv framkommer att många har en snäv bild av var barn finns. De verksamheter som oftast integrerar ett barnrättsperspektiv är främst de som vid första anblick rör barn, såsom förskola och barnomsorg, grundskola och fritidshem samt socialtjänst. Mycket få kommuner uppger att perspektivet finns med i andra verksamhetsområden såsom miljö- och hälsoskydd eller krisberedskap.

Här behöver kommuner ta ett omtag. En konsekvens är annars att man riskerar förbise hur barn påverkas av olika beslut eller skeenden. Ett exempel i närtid på vad avsaknaden av ett barnperspektiv kan resultera i, är att samhällsinformation riktad direkt till barn dröjde länge när covid-19-pandemin slog till 2020, fastän barn i minst lika stor utsträckning som vuxna påverkades av pandemin.

Syna kommunbudgeten

Ett sätt att synliggöra hur barn påverkas av kommunernas arbete är att syna budgeten utifrån hur den påverkar barn. Ändå är det endast drygt en av tio kommuner som uppger att de gör en barnkonsekvensanalys av budgeten, ett av de viktigaste styrdokumenten för kommunerna. Att det inte granskas utifrån hur den påverkar barn är anmärkningsvärt. Snart tre år in i arbetet med att implementera barnkonventionen borde man rimligtvis ha kommit längre i att synliggöra barn och barnets rättigheter i olika processer.

Årets undersökning visar på tydliga brister och stora utmaningar med det systematiska barnrättsarbetet.

Undersökningen visar även att det systematiska arbetet med barns delaktighet brister. Barnkonventionen konstaterar att varje barn har rätt till delaktighet och inflytande i processer och beslut som påverkar dem, ändå är det få kommuner (44 procent) som uppger att de har ett strukturerat arbetssätt eller metoder för att just göra barn delaktiga. För de allra yngsta barnen, är det ännu färre. Det är oroande. Hur säkerställer kommuner att barn faktiskt får komma till tals och får alla barn samma möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda oavsett var de bor?

Arbeta metodiskt

Det som också är slående är de regionala skillnaderna. Undersökningen visar att det skiljer sig markant mellan olika kommuner i hur långt man har kommit i barnrättsarbetet. Skälet till att vissa kommuner inte har kommit längre, uppger de själva, ligger i det systematiska arbetet. De största utmaningarna uppges handla om rutiner, arbetssätt och praxis.

Att metodiskt och målinriktat arbeta med utmaningarna skulle kunna ha stor betydelse för att minska skillnader mellan kommuners barnrättsarbete. Det är i sig är viktigt eftersom barns rättigheter är desamma oavsett var i landet de bor. Var du bor ska inte spela roll för om du får dina rättigheter tillgodosedda eller inte.

Det duger inte

Bris rekommenderar kommuner att:

  • göra barnkonsekvensanalyser av kommunbudgeten
  • se över det systematiska delaktighetsarbetet – barns delaktighet och inflytande kräver att vuxna skapar förutsättningar för det
  • anlägga ett barnrättsperspektiv inom samtliga kommunala verksamheter för att synliggöra barn och när deras rättigheter påverkas av olika beslut.

Bris vill uppmana kommuner att ta stöd i arbetet – det finns en rad olika verktyg och metoder, bland annat genom SKR, som kan hjälpa kommuner att få syn på när barn och barnets rättigheter påverkas i den egna verksamheten. Nu, snart tre år efter att lagen börjat gälla, duger det inte att inte kunna svara på hur man jobbar med att säkerställa barnets rättigheter i den egna verksamheten. Det är dags att kavla upp ärmarna och inse att detta måste integreras i de dagliga processerna.

Om undersökningen

Bris gör årligen en enkätundersökning där Sveriges kommuner får skatta hur de lever upp till barnkonventionen. Första enkäten skickades ut 2019 inför att barnkonventionen skulle bli lag. 176 av Sveriges 290 kommuner har besvarat årets undersökning.

Nämnda personer

Magnus Jägerskog

Generalsekreterare Bris
Master nationalekonomi (Stockholms uni.)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00