Bara sex av 2 703 fristående riksdagsmotioner handlade om unga

Trots att målet för Sveriges ungdomspolitik är att ”alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen” lös ambitionerna i Sveriges riksdag med sin frånvaro när riksdagsledamöterna lade enskilda motioner under allmänna motionstiden för riksdagsåret 2023/24.

Sex motioner om ungas delaktighet

KFUM Sverige analyserade alla riksdagsmotioner som omnämner unga i kartläggningen ”Maktens syn på unga” och kom fram till att över 88 procent av motionerna beskriver unga antingen som offer och kriminella (44 procent) eller som en målgrupp i behov av insatser (ytterligare 44 procent). Ingenstans står det något om ungas möjligheter att påverka utformning och implementering av dessa insatser.

Vi hoppas att allmänna motionstiden 2024/2025 har flera motioner som föreslår att lyssna på unga och ta vara på deras förslag på lösningar. 

Av årets 2 703 fristående motioner handlar endast sex stycken om ungas delaktighet i det demokratiska rummet. Detta oroar och borde oroa alla ungdomsorganisationer i Sverige då över 10 procent av Sveriges befolkning består av unga mellan 15–24 år.

Att stigmatisera stora befolkningsgrupper och behandla dem som mindre värda att delta i den demokratiska utvecklingen skapar ett vi- och dom-tänk som inte gynnar demokratin på sikt.  Det är oroande att politikens lösningar på utmaningarna med gängkriminalitet till stor del handlar om att begränsa ungas friheter och mindre om att samarbeta med unga och civilsamhällets goda krafter.

Ungas engagemang integreras inte

Enligt Fortes rapport ”Ungas organisering och politiska deltagande” 2022 utvecklar unga hela tiden nya vägar för att försöka påverka, som reaktion på sociala, samhälleliga, teknologiska och politiska förändringar. Men vi ser få eller inga försök från riksdagspolitikerna till att vilja integrera ungas engagemang och inflytande.

När utvecklingen mellan traditionellt engagemang och ungas nya engagemangmetoder utvecklas olika så finns det risk för att unga tappar förtroende för den institutionella demokratin. Att skapa ett misstroende mot den åldersgrupp man inte tillhör är farligt och kommer att på sikt hota demokratin.

Civilsamhället och dess unga sitter ofta på goda insikter och metoder som kan bidra till det nationella brottsförebyggande arbetet. Vi kan och vill bidra till att vända utvecklingen där väldigt unga i dag rekryteras till brottslighet. Men då krävs det ett brett samarbete mellan beslutsfattare och alla civilsamhällets goda krafter.

Kommer politikerna ta sitt demokratiska uppdrag på allvar?

Nästa år är det EU-val och nu är det upp till partierna att ta sitt demokratiska uppdrag på allvar, värna om framtidssäkrad politik för att fånga upp ungas engagemang. För om vi menar allvar med att samhället ska vara till för alla så måste även unga människor få möjlighet att bidra med sina perspektiv och erfarenheter till samhällsutvecklingen. Först då kan vi skapa ett starkare, tryggare och mer inkluderande samhälle.

Vi hoppas att allmänna motionstiden 2024/2025 har flera motioner som föreslår att lyssna på unga och ta vara på deras förslag på lösningar. Och inte minst att unga ska ses som aktiva medborgare och en del av lösningarna på utmaningarna.