Almedalsspaningen: Civilsamhället allt bättre på att visa vad det bidrar med

För fjärde året i följd arrangeras Civilsamhällesarenan i Almedalen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är tillbaka som medfinansiär och svarar för runt hälften av kostnaderna, medan de övriga medarrangörerna delar på resten.
Civilsamhällesarenan pågår onsdag till torsdag och kommer att avslutas med ett medskick till politiken.
– Vårt sista seminarium heter ”20 förslag som skapar ett bättre samhälle”. Där ska vi arrangörer jämka ihop oss och lämna över ett underlag till socialminister Jakob Forssmed, baserat på de seminarier som hållits under dagarna, berättar Giva Sveriges generalsekreterare Charlotte Rydh för Altinget.
Register och fritidskort
Hon ingår i styrgruppen för Civilsamhällesarenan tillsammans med Patrik Schröder, samhällspolitisk chef på Fremia, och Erik Sjöstrand som är verksamhetschef på Ideell arena.
Under två dagar anordnar de 18 seminarier. Ämnena spänner över fritidskortet, registerfrågan, ofrivillig ensamhet, bistånd och klimatfinansiering. Charlotte Rydh lyfter särskilt två av dem.
– Det första seminariet som heter ”Motor för positiv samhällsutveckling”. Jag är också intresserad av Volontärbyråns ”Från likes till långsiktighet”. Hur vi sänker trösklar för engagemang och får människor att vara kvar.
Ser du någon trend när du tittar på arrangemangen?
– Kanske att det är mer om verksamhet än om förutsättningar. Jag tror att fokus nu ligger mer på kapacitetsförmåga i samhället än på förutsättningar och pengar. Civilsamhället sitter på kunskaper och kompetens om hur man kan förbättra samhället. Man lyfter fram det mer, säger Charlotte Rydh.
Ibland pratar man om skillnaden mellan röst och service i civilsamhället. Är det på väg att ske en glidning åt service, om fler pratar om vilken nytta de gör?
– Det tror inte jag. Men man måste förstå att civilsamhället har olika grunduppdrag, som gemenskap, service och röst. Ofta är det en kombination – men med ett huvuduppdrag. Nu är det fler som kliver fram och förklarar att de inte är en tärande sektor utan visar hur de gör nytta på olika sätt. Man förklarar sin kunskap, kapacitet och infrastruktur.
I år har också Altinget en egen scen. Flera av dem som har förlagt sina seminarier dit är civilsamhällesaktörer: Sveriges stadsmissioner, Folkbildningsrådet, Riksidrottsförbundet, Saco, Kvinna till kvinna, samt Läkarmissionen och UNHCR.
Ser ni Altingets scen som konkurrens eller som komplement?
– Som ett jättebra komplement.
Internationella torget inspirerade
Charlotte Rydh berättar att när de startade Civilsamhällesarenan så kom inspirationen från hur biståndsorganisationer och andra aktörer samlades under ett paraply på Internationella Torget. Fördelen med det är att organisationer med begränsade resurser då lättare kan delta.
Finns det några nackdelar med det?
– Nackdelen med detta är att man hänger med dem man redan hänger med. En sorts motsvarighet till digitala bubblor. Om vi vill hjälpas åt med samhällsutvecklingen så behöver vi möta andra, från näringsliv och så vidare, inte bara från politiken. Annars är risken att man inte tänker så många nya tankar, säger Charlotte Rydh.
- På Barnrättstorget arrangerar Ing-Marie Wieselgrens stiftelse för psykisk hälsa seminariet ”Vi slutar inte må dåligt för att vi fyller 19”.
- Under Postkodlotteriets dag är en av programpunkterna ”Globala trender och framtidens bistånd”
- På Altinget arena arrangerar Kvinna till kvinna ett samtal med rubriken ”Dubbla glastak – därför missar Sverige ledartalangerna bland utlandsfödda kvinnor”.
- ”Vad tycker vi staten får göra i säkerhetens namn?” Den frågan ställer sig Institutet för mänskliga rättigheter och deras panel på Torget för mänskliga rättigheter.
- Grant Thornton anordnar ett mingel för ideell sektor.


















