Utan studentbostäder riskeras Sveriges framtid som kunskapsnation

För många nya studenter är inträdesbiljetten till en utbildning inte bara antagningsbeskedet – det är även en rimligt prissatt bostad med närhet till campus. I dag tvingas alltför många studenter att välja bort lärosäten och städer.

Tusentals söker aldrig sin drömutbildning

Problemet är akut. Enligt Sveriges förenade studentkårers senaste bostadsrapport konstateras att 86 procent av studenterna läser vid en studieort där det är svårt att hitta bostad under första terminen. Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern på uppdrag av Studentbostadsföretagen uppgav omkring en av fyra studenter att de valt bort en studieort på grund av bostadssituationen, bland dem med svag familjeekonomi var andelen cirka 33 procent. Konsekvensen är att tusentals unga aldrig ens söker till sin drömutbildning.

I Lund är trycket på bostäder vid terminsstart så hårt att många hamnar i dyra och kortsiktiga lösningar trots satsningar på nyproduktion. Hyrorna för nya små ettor ligger långt över vad studenter normalt klarar av på CSN, eftersom boendekostnaden slukar för stora delar av inkomsten.

Fyra lärosäten i Stockholm finns med på topp tio av de lärosäten som väljs bort av studenterna. Många tvingas att bo kvar hemma hos sina föräldrar även då de har tillräckligt med kötid för att få en lägenhet, eftersom de inte har råd med det som blir tillgängligt.

I Göteborg är underskottet flera tusen bostäder, kötiden kan vara flera år och vid Göteborgs universitet tackar 29 procent av de potentiella studenterna nej på grund av bostadsbristen. I Uppsala är bostadssituationen fortsatt svår och nedläggningen av Studentboet har gjort andrahandsmarknaden mer otrygg och försvårat bostadssökandet för nyantagna.

Långa bostadsköer och dyra andrahandslägenheter

Studenter i landets största studentstäder möter alltså långa bostadsköer, höga hyror och en andrahandsmarknad som ofta kräver både kontakter och ekonomiska marginaler. För många nyinflyttade innebär det att studiestarten kantas av osäkerhet, stress och tillfälliga lösningar långt från campus.

Det är ett systemfel: socioekonomisk bakgrund blir en spärr mot högre utbildning. När pengar eller kontakter avgör vem som kan studera urholkas bredden i högskolan, och därmed Sveriges framtida kompetens.

Hyresnivåerna måste anpassas till studenternas faktiska inkomster och får inte springa ifrån studiemedlet.

Det behövs en politik som möjliggör byggande av prisvärda bostäder med god kvalitet och lång livslängd. Att pressa kostnader genom ytterligare sänkta standardkrav riskerar att äventyra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning och leda till byggnader med kort livslängd. I stället krävs långsiktiga och förutsägbara spelregler: ett permanent investeringsstöd för studentbostäder, anpassat till lokala förutsättningar.

Ge studenter en rimlig hyra

Bostadsfrågan handlar inte bara om byggande. Det handlar också om studenternas vardagsekonomi och trygghet. Hyresnivåerna måste anpassas till studenternas faktiska inkomster och får inte springa ifrån studiemedlet. Utan ett stärkt studiemedel och riktade bostadsstöd blir hyrorna, oavsett hyressättningsmodell, för höga för studenter.

Vi behöver reformera stödsystemen eftersom många studenter i dag avstår från att söka bidrag på grund av rädslan för återkrav. Regeringen har beslutat att införa månatlig beräkning av bostadsbidraget, vilket ska börja gälla från 2027. Det är ett steg i rätt riktning mot ett mer rättvist och förutsägbart stödsystem som stärker studenters ekonomiska trygghet. Ett lättillgängligt och fungerande bostadsbidrag är avgörande för att studenter ska våga ta emot stödet, och för att göra det möjligt att studera på heltid på en rimlig studentbudget.

Politiker på alla nivåer måste ta ansvar: koppla ihop bostads- och utbildningspolitiken, stimulera nyproduktion, modernisera studiestödet och återupprätta bostadsbidragets roll som ett tryggt stöd. Ge studenterna en rimlig hyra och en första bostad så får Sverige nästa generation av välutbildade akademiker.