Skynda på energieffektiviseringen av byggbeståndet

Sverige står inför en av de största moderniseringarna av vårt byggnadsbestånd i modern tid. EU:s nya direktiv om byggnaders energiprestanda kräver att alla medlemsländer tar fram nationella planer för hur byggnader stegvis ska bli nollutsläppsbyggnader fram till 2050.

Låt fastighetsägare ta fram energirenoveringsplaner

I höstas presenterade branschinitiativet Energirenovera Sverige (som drivs av bland annat Eneff, Sveriges Allmännytta, Installatörsföretagen och NCC) flera konkreta förslag på hur Sverige kan styra mot ett mer energieffektivt byggnadsbestånd. En central idé var att fler fastighetsägare bör ta fram så kallade energirenoveringsplaner för sina byggnader. Nu får förslaget stöd av Energimyndigheten, som lyfter fram det i sin nya analys av möjliga styrmedel som ska leda till att Sverige möter EU:s krav.

Den stora fördelen med energirenoveringsplaner är att de anpassas efter respektive byggnad. Genom sådana planer kan fastighetsägare justera takten efter byggnadens tekniska förutsättningar och ekonomiska möjligheter. Energiåtgärder genomförs då när det är mest rationellt – exempelvis i samband med underhåll eller när andra investeringar ändå ska göras.

Energirenoveringsplanerna ger fastighetsägare stor flexibilitet och bidrar till att de renoveringar (som många byggnader behöver genomgå för att uppnå målet om nollutsläppsbyggnader) kan genomföras på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Planerna minskar också risken för oproportionerliga krav på enskilda fastighetsägare.

Minimikrav för energiprestanda

Ett annat incitament för fastighetsägare att ta fram en energirenoveringsplan är att de då inte behöver uppfylla de målvärden för energiprestanda som skulle införas samtidigt. Med detta förslag behöver fastighetsägare därmed inte tidigarelägga åtgärder för att nå energimålen, utan kan följa byggnadens ordinarie underhålls- och investeringsplan.

För varje dag som går blir det ännu svårare och dyrare att nå de mål för energieffektivisering som EU kräver av oss

För fastighetsägare som väljer att inte ta fram en energirenoveringsplan skulle i stället en version av minimikrav för energiprestanda gälla. Det ger en tydlig färdriktning samtidigt som fastighetsägare får god tid att planera och genomföra åtgärder i samband med naturliga renoveringscykler.

I Energimyndighetens rapport Styrmedel och finansiering för energirenovering: Delredovisning 2 i uppdrag om direktivet om byggnaders energiprestanda redovisar myndigheten ett antal styrmedelsalternativ som kan bidra till att nå Sveriges åtaganden gentemot EU.

Lösningar finns

I analysen utgår Energimyndigheten bland annat från förslaget ovan, och visar hur det kan konkretiseras och utvecklas. Myndigheten konstaterar att energirenoveringsplanerna kan fungera som ett centralt verktyg som skapar flexibilitet, och att de nivåer som föreslagits ligger nära den teknisk-ekonomiska potentialen i byggnadsbeståndet. Det innebär att förslaget i stora delar ligger i linje med vad som är möjligt att uppnå med rimliga investeringar.

Sverige behöver gå från analys till beslut. För varje dag som går blir det ännu svårare och dyrare att nå de mål för energieffektivisering som EU kräver av oss.

Problemet är inte att det saknas lösningar. Nu finns alltså ett konkret och genomarbetat förslag för hur energieffektiviseringen av byggnadsbeståndet kan ta fart. Ett förslag som kommer från näringslivet och som bedöms både realistiskt och genomförbart av Sveriges expertmyndighet. Nästa steg måste vara att omsätta detta i praktisk politik, så att renoveringen av Sveriges byggnader och resan mot nollutsläpp till 2050 kan börja på allvar.