SD: Därför säger vi nej till österländsk arkitektur

Ett moskébygge på 1000 kvadratmeter i Växjö, sätter fingret på varför det behövs arkitekturdiskussioner på nationell nivå. Det är viktigt hur hus ser ut och att de passar in i vår miljö. Undersökningar visar att väldigt många svenskar föredrar klassisk västerländsk arkitektur, så vi är långt ifrån ensamma om våra värderingar. Vi efterlyser en ökad debatt om de här frågorna och att hur byggnader upplevs lyfts, inte trycks ner.

Traditionell arkitektur på undantag

I dag prövas varje bygglov enskilt så att det lever upp till de krav som vi politiker har satt. Det finns i stort sett obegränsade möjligheter att kräva anpassning till omgivning och upplevelse av ett mer klassiskt svenskt utseende vid nya byggprojekt. Trots det byggs i många fall hus som motsvarar motsatt riktning och natur- och kulturhistoriska miljöer förstörs med avvikande arkitektur. Traditionell arkitektur och svensk byggtradition slås undan bit för bit.

Gestaltning avgörs i kommuner. Det finns även ett ökat intresse på nationell nivå om de här frågorna. Vi i Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om att gestaltning berör, att estetik spelar roll för välmåendet, att traditionell arkitektur ska bevaras och svensk byggtradition gynnas för att respektera det som tidigare generationer skapat och föra traditionen vidare.

Många gånger framhålls att politiken inte ska lägga sig i arkitekturfrågor. Men politiker kan ha synpunkter och styra gestaltningen. Det tycks som om många inte känner till det. En del kommuner har arkitekturpolicys eller arkitekturstrategier, vilka kan utgöra viljeriktning eller konkret stöd kring arkitektur och gestaltning. I översiktsplanen kan också en önskad inriktning om arkitektur läggas in.

Ta hänsyn till medborgarna

I bland annat andra kapitlet tredje paragrafen i plan- och bygglagen regleras att planläggning ska ta hänsyn till natur- och kulturvärden och att estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse ska främjas. I samma kapitel paragraf sex regleras att vid planläggning och bygglov ska hänsyn tas till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärden och intresset av god helhetsverkan samt att särskilda historiska och kulturhistoriska värden ska skyddas. Även kulturmiljölagen ska följas. Där framgår bland annat att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön.

Traditionell arkitektur och svensk byggtradition slås undan bit för bit.  

Större hänsyn måste tas till vad medborgare anser om arkitektur än i dag. Det säger sig självt att lagskrivningen om estetik utesluter att endast arkitekter eller tjänstemän i kommuner ska besluta hur gestaltning ska se ut.

Låt svensk tradition dominera

I praktiken följs ofta inte lagarna, då österländsk influerade moskéer eller modernistisk arkitektur tillåts splittra upp befintliga miljöer. Den planerade moskén i Växjö placeras inte i den mest traditionella miljön när det gäller arkitektur, området präglas av miljonprogramshus. Men både i det området och på den svenska totalen blir den planerade moskén ett starkt avvikande inslag som inte på något sätt motsvarar svensk byggtradition.

En diskussion om arkitektur måste kunna föras på nationell nivå. Det kan exempelvis gälla önskemål om att införa en egnahemsmodell i form av Sverigehuset, att österländsk arkitektur inte passar i Sverige eller att modernistisk arkitektur inte ska köra över lokal byggtradition.

Stolthet för vår egen byggtradition bör ses som självklar, respekteras och värnas. Arkitekturen ska anpassas till den lokala miljön och till svensk tradition. Att värna traditionellt västerländska, nationella och lokala uttryck måste självklart få dominera i Sverige.