Kasta utredningen i papperskorgen, Carlson

Regeringens förslag om att införa en lag om obligatorisk avgift för områdessamverkan presenteras som en lösning på otrygghet, sviktande lokalt näringsliv och social hållbarhet. Syftet må vara gott, att skapa långsiktig finansiering för trygghetsskapande insatser, men metoden är fel.

Kasta utredningen i papperskorgen

Det kan vi konstatera utifrån den erfarenhet vi har med AMP-modellen (Affär, Medborgare, Plats), som har prövats i praktiken med goda resultat i Uppsala, Haninge och nu också i Kista i Stockholm. Centrum för AMP är en idéburen organisation som bedriver trygghetsskapande arbete på offentliga platser tillsammans med både kommuner och fastighetsägare.

AMP-modellen motiverar såväl kommuner som lokalt näringsliv (företrädesvis fastighetsägare) att samfinansiera den operativa verksamheten som bedrivs av Centrum för AMP.

Som neutral och idéburen aktör har vi inga egna ekonomiska intressen i verksamheten, utan platsens utveckling är i fokus. Med lokal bemanning aktiveras platsen året runt, sex dagar i veckan. Närvaro och kontinuitet stärker gemenskapen och visar goda resultat för såväl trygghet som attraktivitet.

Utredningens förslag riskerar att slå undan benen på lösningar som fungerar. Den bör hamna i papperskorgen, av flera skäl.

Ologiskt och orättvist

För det första ignorerar utredningen helt att förslaget avser tvinga fastighetsägare att betala för insatser på mark de själva oftast inte äger. Det är inte bara ologiskt, utan orättvist.

För det andra innebär utredningens förslag ett kraftfullt avsteg från den svenska modellen, där det offentliga har ett långtgående ansvar för det offentliga rummet. Där ingår också allmän ordning och brottsförebyggande arbete. En ytterligare pålaga för sådant som ska finansieras via skattesedeln riskerar att bryta samhällskontraktet.

Öka incitamenten för lokalt näringsliv, inte bara fastighetsägare, att bidra i arbetet med att höja kvaliteten på våra livsmiljöer.

För det tredje bildades Centrum för AMP för att komma åt en tilltagande problematik med mängdbrott som polisen inte kunde lösa, då brott med högre straffskala behövde prioriteras. Det här är bakgrunden till AMP-modellens proaktiva ansats, som syftar till att bryta en negativ samhällsutveckling och komplettera med mer reaktiv brottsbekämpning.

Nu föreslår utredningen att domstol ska besluta om föreslagna insatser och avgifter. Ett överbelastat rättssystem bör inte belastas i onödan, och särskilt inte med sådant inom vilket kompetens saknas.

Samhällskontraktet hotas

Centrum för AMP:s modell bygger på att det offentliga och privata möts i ett jämbördigt partnerskap, där varje krona från kommunen matchas med en från näringslivet. Det skapar både incitament och legitimitet.

Att privatisera ansvaret för trygghet i det offentliga rummet hotar ytterst samhällskontraktet. Sveriges nationella mål för stadsutveckling talar om levande, trygga och robusta städer. För att nå dit krävs insatser som bygger på frivillighet, gemensamt ansvar och incitament – inte lagstadgade avgifter.

Vägled i stället kommuner om hur de kan ta hjälp och kroka arm med näringsliv och civilsamhälle. Öka incitamenten för lokalt näringsliv, inte bara fastighetsägare, att bidra i arbetet med att höja kvaliteten på våra livsmiljöer.

Centrum för AMP visar att samarbete fungerar redan i dag. Förstärk det som fungerar i stället för att förstöra.