Fem förslag för att bostadsbyggandet inte ska tvärnita

Boverket har prognostiserat att antalet påbörjade bostäder mer än halveras i år jämfört med förra året. Mycket talar för att det kommer att det blir ännu värre, risken är stor att bostadsbyggandet minskar med uppemot 70 procent.

Arbetslösheten kommer öka

Vi har sett ett byggprisrally under flera år som nu verkar ha gått in i ett upplopp. Enligt SCB ökade byggkostnadsindex med över 15 procent mellan december 2021 och december 2022. Samtidigt gör den rekordhöga inflationen att hushållens reala inkomster minskar medan räntorna höjts för att hålla nere inflationen.

Kombinationen av ökade byggpriser, höjda räntor och hushållens minskade betalningsförmåga är förödande för bostadsbyggandet. Våra medlemsföretag tvingas nu sätta nu stopp för bygge efter bygge. Det finns helt enkelt inte möjlighet att ta ut hyror på de nivåer som skulle krävas. Bygger företagen ändå riskerar de att stå med tomma lägenheter, vilket blir väldigt kostsamt.

En tredjedel av kommunerna uppger att det finns för få bostäder med rimliga boendekostnader.

Den omedelbara konsekvensen är att arbetslösheten ökar bland alla yrkesgrupper som behövs för bostadsbyggandet – byggjobbare, elektriker, arkitekter, bygglovhandläggare och många många andra. På längre sikt eroderas kunskaper och kompetens; den dag konjunkturen vänder och efterfrågan ökar kommer byggandet att sacka efter rejält, med risk för ännu högre byggpriser och högre hyror.

Flera reformer krävs

För att undvika en sådan utveckling vore det bästa att om bostadsbyggandet kan hålla en jämn takt över konjunkturcykeln. Det är tyvärr inte möjligt men det näst bästa är förstås att hålla så hög byggtakt som det bara går när det råder lågkonjunktur. Vi vet att behoven av nya bostäder är stora. Enligt Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät har 204 av Sveriges 290 kommuner underskott på bostäder. En tredjedel av kommunerna uppger att det finns för få bostäder med rimliga boendekostnader.

Regering och riksdag har fastställt målet om långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Nu gäller det att ta rätt steg i riktning mot detta mål. Det finns flera reformer som politiken kan och bör genomföra för att det ska finnas ett utbud som svarar mot behoven och för att konsumenterna ska kunna efterfråga bostäderna.

Snabba på byggprocesserna

Vi har följande förslag.

• Inför låg moms på bostadshyra. Efter en ändring av EUs momsdirektiv kan nu varje medlemsstat bestämma om moms på bostadshyror. Det skulle sänka kostnaderna vid nyproduktion och därmed hyrorna eftersom all ingående moms – i de flesta fall 20 procent – då kan dras av.
• Undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling. Lagen snedvrider konkurrensen till nackdel för allmännyttan och leder i praktiken till högre byggpriser och längre byggtid. Det finns ett färdigt förslag från den statliga utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning. Förslaget innebär ingen kostnad för staten.
• Minska ränteavdragsbegränsningarna. Enligt EU:s skatteflyktsdirektiv ska företagens möjligheter att dra av räntekostnader begränsas, men i Sverige har bestämmelserna överimplementerats. Eftersom bostadsbyggande till stor del sker med lånat kapital slår detta särskilt hårt mot bostadsföretag, något som förvärras när räntorna nu stiger. Avdragsbegränsningarna bör sänkas till den nivå EU kräver.
• Inför ett nationellt typgodkännande. Byggprocessen kan snabbas på genom ett nationellt typgodkännande av tekniska egenskapskrav för standardiserade hus och byggsystem. När ett hus har fått ett sådant godkännande behöver inte längre varje kommunal byggnadsnämnd pröva om kraven är uppfyllda. Förutsättningarna för ett kostnadseffektivt industrialiserat byggande ökar.
• Se över bostadsbidraget. Detta stöd är viktigt för att hushåll med låga inkomster ska kunna efterfråga en lämplig bostad. Målgruppen behöver ses över och nivåerna höjas så att de står i rimlig relation till dagens boendekostnader och därefter indexeras. I väntan på översynen bör den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget för barnfamiljer, som nu införts för fjärde gången, behållas.

Läget är alltså inte nattsvart. Det finns flera reformer som politiken kan genomföra, vilka minskar byggkostnaderna och ökar hushållens betalningsförmåga, så att en rimlig byggtakt kan upprätthållas.