Den billiga solenergin är vägen framåt

Solen kan prismässigt konkurrera ut fossila bränslen för elproduktion, skapa en klimatsmart elintensiv industristruktur och grunda för en ökad levnadsstandard i många fattiga länder.

Etableringen av kärnkraftverken på 70-talet, med statliga räntesubventioner, följdes av nästan fem decennier med låga och ofta extremt låga elpriser. I hus rekommenderades direktverkande el, företag anpassade sina processer till låga elpriser och biobränsle i värmeverk ersattes med el. Tiderna förändras. Nu är det snart slut med kärnkraftselen och Sverige har förlorat sin konkurrensfördel med billig el.

Priset kan bli mycket lågt

I Sverige talar vi om att landbaserade vindkraftverk kan producera el till en kostnad på runt femtio öre per kWh utan subventioner. Kostnaden för ny kärnkraftsel kommer kosta mer än vindkraftsel enligt de flesta experter. Men i soligare länder kan solbaserad elproduktion ske till radikalt lägre kostnader.

Saudiarabien upphandlade 2021 en 600 MW anläggning där elpriset blev drygt 10 öre per kWh. Senare upphandlingar har varit några ören dyrare. Även i USA beräknas priset på solbaserad el närma sig 10 öre per kWh. Det installerades globalt 200 TWh solbaserad el år 2021 och den årliga tillväxten är 30 % och kan tillsammans med vindkraft redan 2030 bli den dominerande källan för elproduktion globalt.

Med hänsyn till att investeringskostnaderna för solbaserad elproduktion stadigt minskar och att tiden från planering till elleverans är kort, cirka ett år i Kina, kan priset för el i soliga länder bli mycket lågt.

Den europeiska energimarknaden kommer se annorlunda ut

Inte minst i södra Europa kommer det att byggas mycket solkraftsel och EU kommer, genom sjökablar, kunna köpa el från Afrika. Europas elmarknad kommer se helt annorlunda ut om drygt femton år när vindkraften byggts ut och solenergin blir billigare än elproduktion med naturgas och kol.

I Australien är 12 % av elproduktionen redan solbaserad, år 2021, och cirka nio procent i Japan, Italien och Tyskland.

Soliga länder, exempelvis USA, Sydafrika, Australien, Saudiarabien och Nordafrika får med solbaserad el komparativa fördelar att satsa på elintensiva industrier exempelvis aluminiumsmältverk, järnsvampsproduktion, fossilfritt stål och kemikalier.

Regeringen har drömmar om att återskapa en svunnen tid med billig el och planerar för ny kärnkraft och en fördubblad elproduktion till minst 300 TWh år 2045 för i huvudsak till elkrävande företag i Norrland, som är helstatliga eller statskontrollerade. En TWh el motsvarar förbrukningen i 50 000 villor.

Sveriges omställning från industri- till kunskapsnation pågår i ett accelererande tempo. Emellertid är det alltför många politiker som fortsatt styrs av industrisamhällets tankemodeller med fokus på bland annat storskalig fysisk produktion, råvaruförädling och hierarkiska beslutsvägar. Tidigare hette det ”Socialdemokratisk betongpolitik”.

Ta tillvara på resurserna

Samtidigt har Sverige under de senaste decennierna blivit en ledande innovations- och IT-nation, som sysselsätter hundra tusentals personer i företag med produkter och system som ingen hade en tanke på för tjugo år sedan. Kunskap är sannolikt idag Sveriges och i framtiden landets viktigaste konkurrensfördel.

Sveriges framtid handlar om att tillvarata de mänskliga resurserna, invånarnas begåvningspotential och kreativitet. Välutbildad arbetskraft, som redan är en akut bristvara, kommer att få avgörande betydelse för framtidens tillväxt och välfärd.