Debatt: "Visa att hela Sverige ska leva – nu"

DEBATT. Hur kan det komma sig att de sju nordligaste länens medborgare skattar nästan sju miljarder mer i kommunal- och landstingsskatt än motsvarande befolkning genomsnittligt i resten av landet? Det skriver Ingvar Persson, Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner.

Ingvar Persson, ordförande för Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner.
Ingvar Persson, ordförande för Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner.Foto: Bollnäs kommun
Johanna Alskog

Av: Ingvar Persson
ordförande Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner

Sverige är känt för att vara ett land där jämlikhet och rättvisa är ledord; jämlikt mellan könen, ung, gammal, stor, liten, fattig, rik, sexuell läggning, nära och långt ifrån, lands-/glesbygd och storstad. Alla hävdar att hela Sverige skall leva och utvecklas utan motsättningar. Sverige är ett avlångt land med stora skillnader vad gäller klimat, befolkningstäthet och infrastruktur. Men landet har ett kommunalt skatteutjämningssystem som skall göra det möjligt att alla kommuner i princip ska kunna ha likvärdig beskattning.

En annan verklighet

Verkligheten är en helt annan. Sveriges sju (7) nordligaste läns cirka 1,7 miljoner invånare har betydligt sämre ekonomiska villkor än övriga landet. Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige för personer i åldern 20+ var år 2015 i de sju (7) länen 267 000 kronor, medan lönen i övriga Sverige var 291 000 kronor. Det är en skillnad på 24 000 kronor, eller cirka 8 procent. År 1991 var skillnaden 5 procent.

Skattar mer i norr

De sju nordligaste länens medborgare skattar nästan sju (7) miljarder mer i kommunal- och landstingsskatt än motsvarande antal människor i resten av landet. I dag är skillnaden 1,90
kronor per hundralapp, (5000-6000 kr per år) och den har en benägenhet att öka för varje år. 2016 var skillnaden 1,82, 2015 var skillnaden 1,65 kronor per hundralapp. På tre år har skillnaden ökat med 25 öre eller 750 kronor per invånare. Den högst kommunalbeskattade kommunen i landet, en Norrlandskommun, har skattesatsen 23,85, den lägsta 17,12, en Stockholmskommun. Det innebär att en medelinkomsttagare i den Norrlandskommunen betalar nästan 20 000 kr mer i skatt än invånaren i Stockholmskommunen.

Befolkningsutveckling och demografi

Vad beror då detta på? Den främsta orsaken är förmodligen befolkningsutveckling och demografi. Sedan 1985 har skogslänen tappat cirka 75 000 invånare, medan övriga landet har ökat med cirka 1,3 miljoner invånare. Det innebär att där man ökar befolkningen blir man fler som delar på den offentliga kakan, medan man i skogslänen får bära en allt tyngre börda om man skall ha likvärdig utbildning, omsorg och vård etcetera. Detta är inte rimligt och vi tror att ingen klok människa kan tycka att detta är rättvist.

Dessutom är servicen undermålig i glesbygden. Skolbarn får ofta åka 60-100 km varje dag under sin skolgång. Vissa barn och ungdomar tvingas bo borta under veckorna. Lanthandel, sjukvård och övrig service ligger på samma avstånd. Kollektivtrafiken fungerar sämre, om den över huvud taget fungerar och bil är ett måste, trots höga bränslepriser.

Norge ett gott exempel

Sveriges glesbygdspolitik är bland de sämsta inom Europa. Ta Norge som ett exempel, där blomstrar glesbygden. Där beskattas naturresurserna där värdena uppstår. I Sverige går den skatten direkt in i statskassan. Endast Grekland har samma typ av beskattning som Sverige vad gäller naturtillgångar. Alla andra EU-länder har regional- eller delad beskattning. I Sverige kan man söka så kallade bygdemedel om cirka 125 miljoner kronor per år. I Norge går årligen 4-6 miljarder kronor enbart från vattenkraften tillbaka till de bygder där kraften utvinns. Varför skulle inte detta fungera i Sverige?

Återför värdena

Inom Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner jobbar man för att beskattningsrätten av våra naturtillgångar återförs till de områden där värdena uppstår. Fastighetsskatten på elproducerande vattenkraftverk i de sju (7) nordligaste länen ligger i dag på cirka 4,9 miljarder kronor, men riksdagen har beslutat att den skatten successivt ska sänkas till cirka 1 miljard under en fyraårsperiod. Det betyder att huvuddelen av de pengar som föreningen jobbar för försvinner. Vi måste alltså hitta andra vägar som vi kan kompensera oss på.

Energibeskattningen på el ligger på cirka 20 miljarder kronor per år. Även den skatten går idag direkt ner i statens stora skattkista.

Det finns ingen som helst anledning till varför skogslänen skall beskattas hårdare än övriga landet. Det borde vara tvärtom med tanke på den service samhället håller oss med.

Vad vill vi nu?

Vi vill att staten inom kort tillsätter en utredning kring detta. Vi vet att våra politiker vill att hela Sverige ska leva. Det är dags att visa detta nu.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00