Debatt

Väljare och politiker överens – ändå minskar investeringarna

Det är oroväckande att politikerna inte prioriterar investeringar i medicinsk forskning när Sverige står inför stora hälsoutmaningar. Vi behöver satsa på hälso- och sjukvårdssystemet, öka de statliga investeringarna och möjliggöra delning av hälsodata, skriver Forska Sveriges styrelse. 

Pandemin ledde till förödande effekter för väljarnas hälsa och landets ekonomi, där lösningen var helt beroende av medicinsk forskning, skriver Forska Sveriges styrelse med bland annat ordförande Lena Gustafsson och tidigare socialminister Göran Hägglund.
Pandemin ledde till förödande effekter för väljarnas hälsa och landets ekonomi, där lösningen var helt beroende av medicinsk forskning, skriver Forska Sveriges styrelse med bland annat ordförande Lena Gustafsson och tidigare socialminister Göran Hägglund. Foto: Johan Nilsson/TT, Anna Hållams/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Undertecknare

Forska Sveriges styrelse

Lena Gustafsson, ordförande, professor emerita, Umeå universitet

Stefan Jacobson, vice ordförande, professor, Karolinska Institutet

Tobias Alfvén, ordförande, Svenska Läkaresällskapet

Göran Hägglund, tidigare socialminister

Anna Martling, dekan, Karolinska Institutet

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska Sverige

Sara Riggare, forskare, Uppsala universitet

Katrine Riklund, prorektor, Umeå universitet

Olle Stendahl, professor emeritus, Linköpings universitet 

Anders Sylvan, förbundsdirektör, Svenskt ambulansflyg

Gunilla Westergren-Thorsson, professor, Lunds universitet

Inför valet rankas vårdfrågor högt av både väljare och politiker. De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka och uppgick 2020 till cirka 573 miljarder kronor. Enligt en ny Sifo-undersökning instämmer endast 10 procent av väljarna helt i att vi har en jämlik vård i Sverige. Bristen på jämlikhet i vården bekräftas av flera statliga utredningar.

Enligt en annan Sifo-undersökning som presenterades i december 2021 anser 73 procent av väljarna att den medicinska forskningen är en del av lösningen på de stigande hälso- och sjukvårdskostnaderna. 5 av 7 partier instämmer, enligt en ny valenkät som presenteras i dag.

Ändå motsvarade de statliga budgetanslagen för forskning och utveckling inom medicin och hälsovetenskap endast 1,6 öre per vårdkrona 2020. Det motsvarade 0,18 procent av BNP. Baserat på SCB:s statistik ser vi att anslagen minskade till 0,17 procent av BNP 2021 och beräknas minska till 0,16 procent 2022.

Stärk medicinsk forskning

Den negativa utvecklingen under senaste åren blir också synlig i den genomsnittliga årliga ökningen av anslag till medicinsk forskning och utbildning under tre mandatperioder, baserat på absoluta belopp:

2010–2014: 4,9 %

2014–2018: 5,8 %

2018–2022: 0,1 %

Det är oroväckande att politikerna inte prioriterar investeringar i medicinsk forskning högre. Särskilt i en tid då en pandemi dessutom lett till förödande effekter för väljarnas hälsa och landets ekonomi, och där lösningen var helt beroende av medicinsk forskning.

Det är oroväckande att politikerna inte prioriterar investeringar i medicinsk forskning högre. 

I dag överlämnar vi därför ett valmanifest till riksdagspartierna med uppmaningen att vidta åtgärder för att stärka medicinsk forskning och prioritera medborgarnas hälsa.

Tre exempel på vad som behöver göras

  1. Öka de statliga investeringarna. Enligt den nya Sifo-undersökningen anser 89 procent av väljarna att det är viktigt att Sverige är en världsledande medicinsk forskningsnation. Motsvarande siffra hos riksdagskandidaterna är 99 procent och samtliga partier instämmer. 6 av 7 partier anger att de vill prioritera medicinsk forskning för hälsa i statsbudgeten. Vi anser att investeringarna bör öka till att motsvara 4 öre per vårdkrona. Förslaget stöds av 81 procent av väljarna, men enbart av 4 av 7 partier och 40 procent av riksdagskandidaterna.
  2. Satsa på hälso- och sjukvårdssystemet. I dag utvecklas nya produkter och metoder världen över som förväntas bli väsentligt mer effektiva än dagens behandlingar och tekniker, inte minst tack vare precisionshälsa. Sveriges sjukvårdsystem bör ha större utrymme för hälsa, forskning bör vara en integrerad del av vården och kunniga, engagerade patienter bör ses som en betydelsefull tillgång.
  3. Möjliggör delning av hälsodata. Vi uppmanar partierna att utveckla en nationell handlingsplan för integritetssäker lagring, insamling, delning och användning av hälso- och vårddata, samt avsätta långsiktiga resurser för utförandet av planen. Enligt den nya Sifo-undersökningen anger 87 procent av väljarna att de skulle säga ja till att dela sin hälsodata om det fanns möjlighet att göra det anonymt och integritetssäkert. Samtliga partier och 79 procent av riksdagskandidaterna anger att de vill prioritera åtgärder som gör det möjligt.

Vi är positiva till de initiativ som tagits kopplat till life science-strategin, men Sverige står fortsatt inför stora hälsoutmaningar.

För att bemöta dessa uppmanar vi partierna att prioritera satsningar på medicinsk forskning och utveckling, och därmed befolkningens hälsa och landets välstånd.


Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget