Utskottet om vad som är viktigast att åtgärda inom skolan

UTBILDNINGSUTSKOTTET. Ledamöterna har olika syn på vad som kommer diskuteras mest i höst. Även vilka åtgärder som måste på plats snarast.

Josefin Lingström

Altinget har frågat utbildningsutskottets ledamöter om vilka skolfrågor som kommer diskuteras kommande riksdagsåret i utskottet och om januariavtalet. Nu svarar januariavtalets oppositionspartier: Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. 

Kristina Axén Olin (M), andre vice ordförande i utbildningsutskottet 

Vilka frågor, tror du, kommer diskuteras i utbildningsutskottet under kommande riksdagsår? 

– Jag hoppas att det blir många bra diskussioner om kvalitén i skolan, hur vi åtgärdar lärarbristen, hur vi gör så att alla barn ska gå ut skolan med fullständiga betyg och hur vi kan stimulera högpresterande elever bland annat. 

– Regeringen har inte kommit med några konkreta förslag gällande skolområdet ännu men jag hoppas att vi får förslag att besluta om. 

Låt elevhälsan överföras till samma huvudman som övrig hälso- och sjukvård.

Gudrun Brunegård (KD)

Vad inom utbildningspolitiken anser du är mest bråttom att komma till ett beslut om detta år?  

– Mest bråttom är att försöka få fler lärare till skolorna och fler som söker lärarutbildningen samt att skolorna måste bli bättre det vill säga fler barn måste nå kunskap och gå ut skolan med fullständiga betyg. Arbetsmiljön för både elever, lärare och skolpersonal måste förbättras omgående. 

Vad anser du är den bästa åtgärden just nu att använda för att få bukt med en del av kompetensbristen inom skolan, till exempel lärare, specialpedagoger, personal till elevhälsa?   

– En bättre lärarutbildning, kompletteringsutbildning för obehöriga lärare som har en påbörjad lärarutbildning, kompletterande utbildning för akademiker tillsammans med att försöka få tillbaka lärare som lämnat yrket, är några saker som måste göras nu men vi måste också se till så att skolan blir en attraktiv arbetsplats och för det krävs många åtgärder. 

Patrick Reslow (SD), ledamot i utbildningsutskottet  

Vad inom utbildningspolitiken anser du är mest bråttom att komma till ett beslut om detta år? 

– Konkreta åtgärder för att få till en trygg miljö med god studiero utan stök, hot och våld i grundskola och gymnasieskola och att kraven och resultaten höjs. Miljön är på flera håll i skolor under all kritik där elever och lärare mår dåligt, elevresultat är låga och skolfrånvaron hög. Detta omöjliggör i hög grad studier och höjning av resultaten. 

I Januariavtalet står det att man ska reformera lärarutbildningen. Kraven på utbildningen skärps. Intagningskraven höjs. Fler lärarledda timmar införs och kopplingen mellan teori och praktik stärks och fokus på metodiken ökar. Vad anser ni är viktigt att få med i reformen av lärarutbildningen? 

– Det ska krävas högre poäng för att antas till lärarutbildning än det som gäller idag. Detta ska kompletteras med inträdesprov som testar lämplighet för läraryrket. Färre elever ska antas baserat på resultat från högskoleprovet än det som är gällande idag. 

Vad anser du är den bästa åtgärden just nu att använda för att få bukt med en del av kompetensbristen inom skolan, till exempel lärare, specialpedagoger, personal till elevhälsa? 

– Att sätta in mer resurser för sådana funktioner som Sverigedemokraterna budgeterar för. Det gäller exempelvis inom IT, stöd till elever med särskilda behov och elevhälsa. Ett stort problem för lärare och inom lärarbristen är att lärare i många fall utför mycket annat än deras huvuduppgift undervisning. 

Gudrun Brunegård (KD), ledamot i utbildningsutskottet 

Vilka frågor, tror du, kommer diskuteras i utbildningsutskottet under kommande riksdagsår?  

– Elevernas resultat och hur vi från politiskt håll kan stödja en utveckling åt rätt håll. Hur vi kan stödja elever med psykisk och/eller fysisk ohälsa att orka med sina studier. Hur vi förbättrar förutsättningarna för elever från miljöer utan studietradition att ändå lägga energi på att plugga. 

– Hur vi kommer tillrätta med de ojämlika villkor som råder mellan och inom olika kommuner. Det behövs en tydligare statlig styrning för att utjämna sådans skillnader, men med bibehållen möjlighet för elever och föräldrar att välja skola. 

Vad anser ni är viktigt att få med i reformen av lärarutbildningen?  

– Fler vägar in i lärarutbildning. Bättre möjlighet att validera andra akademiska examina och studier och att kunna bygga på med pedagogik för att få full lärarbehörighet. Förenkla för obehöriga lärarvikarier och stimulera ekonomiskt att läsa in och komplettera sin behörighet.  
 
Vad anser du är den bästa åtgärden just nu att använda för att få bukt med en del av kompetensbristen inom skolan, till exempel lärare, specialpedagoger, personal till elevhälsa?  

– När det gäller lärare och specialpedagoger. Följ Englands exempel för några år sedan, som lyckades höja statusen på läraryrket, ge tydlighet och framtidstro och på några år sköt upp till topp-tio-listan för vad ungdomar vill bli när de blir stora. Avlasta onödiga uppgifter och låt lärare ägna sig åt undervisning.  

– För elevhälsopersonal. Låt elevhälsan överföras till samma huvudman som övrig hälso- och sjukvård, för att öka samarbetet med yrkeskollegor inom öppen och sluten vård och på så vis minska känslan av ensamarbete, förbättra kompetensutveckling, underlätta remissförfarande kring elever i behov av konsultation och/eller behandling. Självklart ska elevhälsan rent lokalmässig finnas på plats i skolan, med nära samarbete i team runt eleven. 

Vänsterpartiet har även tillfrågats, men har inte svarat på Altingets frågor.

Nämnda personer

Gudrun Brunegård

Riksdagsledamot (KD), biståndspolitisk talesperson, ledamot i partistyrelsen
Fil. kand i engelska (Högskolan i Växjö, 1996), distriktssköterska (Högskolan i Kalmar, 1998)

Kristina Axén Olin

Riksdagsledamot (M), andre vice ordförande kulturutskottet, kulturpolitisk talesperson

Patrick Reslow

Riksdagsledamot (SD)
Jur.kand, pol.mag (Lunds uni. 1998)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00