”Utnyttjandet av mer än halva Sverige måste få ett slut”

Det är hög tid att de energiproducerande kommunerna och regionerna i landet får ta del av de värden som skapas där. Sverige håller på att bygga om sin energiproduktion mot allt mer miljövänlig och förnybar teknik. Många medborgare och kommuner säger i dag nej till utbyggnad av vindkraft på grund av att man inte får någon ekonomisk ersättning för försämringarna i livsmiljön. Effektiviseringar och utbyggnader av vattenkraften stöter på motstånd av samma skäl.

Landets fattigaste kommuner

När vattenkraften byggdes ut under nästan hela 1900-talet, var det knappt någon som protesterade. Det gav arbetstillfällen till bygderna och framför allt en livgivande elförsörjning. Gårdar och till och med hela byar fick rivas och flyttas, de laxrika älvarna är borta, ålfisket i insjöar är blott ett minne. Rennäringen och jakten har farit illa. Kommuner som försörjer landet med mycket elström är bland landets fattigaste med mycket hög kommunalskatt.

Vindkraften är mer lokal och drabbar bygderna på ett annat sätt. Främst genom buller och förändrad landskapsbild. Kraftverken byggs där vindförhållandena är goda och de blir därmed synliga vida omkring med den negativa påverkan av landskapsbilden det medför.

Kommuner som försörjer landet med mycket elström är bland landets fattigaste med mycket hög kommunalskatt.

Föreningen Sveriges vatten- och vindkraftskommuner och regioner (FSV) tar inte ställning i frågorna om utbyggnad av vatten- och eller vindkraften. Föreningen kan dock konstatera att landet är i behov av en omfattande effektivisering och utbyggnad av såväl vatten- som vindkraften om det kraftigt ökande elenergibehovet i landet ska kunna nås med miljövänliga alternativ. Samtidigt ska kärnkraften avvecklas medan vattenkraften bara får byggas ut marginellt. Vi står inför stora utmaningar.

Starkt motstånd mot utbyggnad

Vidare kan konstateras ett mycket omfattande motstånd från berörda bygder såväl vad gäller utbyggnad och effektivisering av vattenkraften, som utbyggnad av vindkraften. Kommuner utnyttjar eller hotar med att utnyttja sin vetorätt med motiv att ingen kompensation ges. Sannolikt skulle möjligheterna att komma fram med effektiviseringar och utbyggnader avsevärt förbättras om berörda bygder, kommuner och regioner skulle få rimlig kompensation för de intrång som de drabbas av.

Urbaniseringsprocessen går vidare och de sju nordligaste länen har inte haft någon befolkningsökning de senaste 40 åren. Under samma tidsperiod har övriga landet ökat sin folkmängd med 1,4 miljoner invånare. De sju skogslänens befolkning belastas, trots det kommunala utjämningssystemet, av cirka sju miljarder kronor mer per år i landstings- och kommunalskatter än motsvarande befolkning genomsnittligt i riket.

Utnyttjandet måste få ett slut

Ingen har hittills påstått att skogslänsbefolkningen haft någon som helst bättre service för den högre skatten utan snarare är det väl motsatsen som syns i olika sammanhang. Utnyttjandet av mer än halva Sverige måste få ett slut. FSV kräver lagändringar så att vi når dit och arbetet måste påbörjas snarast.