Barnens surfplattor stoppar betalningar

Alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser, har riksdagen beslutat. Men i glesbygd och för funktionshindrade och gamla är det inte alltid så.

Störst är problemen i de mindre befolkade delarna av landet. Att använda internetbank eller betala med kort i en butik kräver att det finns fungerande internet. Och som länsstyrelserna konstaterar i sin rapport kan det räcka att några personer utifrån är på besök med smartphones och surfplattor för att kapacitetstaket ska sätta stopp och alla elektroniska tjänster blir oåtkomliga.

Svårt få tag i kontanter

Många gamla betalar hellre kontant. Men att komma över kontanter är inte så lätt, ens för dem som bor granne med en bank. Allt färre bankkontor befattar sig med kontanter.

I glesbygd finns det inte heller bankomater. En bankomat kräver i allmänhet 4 000 uttag per månad för att banken ska tycka att det är lönt med servicen.

På många orter blir det i stället den lokala handlaren som får agera bankomat. Men då måste handlaren ha kontanter att lämna ut, och gärna ett ställe där hon eller han sedan kan lämna in dagskassan.

I exempelvis Karesuando är det nästan 18 mil till närmaste plats att ta ut kontanter och lämna in en dagskassa.

Läget har försämrats

”Länsstyrelsernas gemensamma bedömning är att tillgången till grundläggande betaltjänster inte motsvarar samhällets behov”, skriver de i rapporten. ”Under året har även ett antal orter och områden i landet fått sämre tillgång till grundläggande betaltjänster än de hade under 2013.”

Sedan Svensk Kassaservice lades ner till årsskiftet 2008/09 rapportrar länsstyrelserna varje år till regeringen hur de grundläggande betaltjänsterna fungerar. Länsstyrelserna kan numera också ge stöd till betaltjänstombud på orter där marknaden inte tillgodoser behoven.

Länsstyrelsernas rapport