Tysk regeringskris kommer synnerligen olägligt

Direkt efter Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet konstaterades att det nu blir viktigt för EU, med stormakterna Frankrike och Tyskland i spetsen, att ta ledartröjan för att säkra stöd till Ukraina och säkra europeisk ekonomi.

Men bara senare samma dag kommer chocken – Tyskland kastas ut i en regeringskris som landet aldrig tidigare skådat. Den tyska förbundskanslern Olaf Scholz (socialdemokrat) sparkade finansministern Christian Lindner (liberal).

Följdeffekten blev att liberala FDP lämnar regeringen. Socialdemokraterna och det tredje koalitionspartiet De Gröna ska regera vidare i minoritet till januari då den tyska riksdagen ska rösta om förtroendet för regeringen. Allt pekar i dagsläget på att den då kommer att röstas ned och Tyskland tvingas till nyval i mars.

Ekonomisk kris

Stödet för regeringen har varit rekordlågt och koalitionen har knakat i fogarna i princip från start. Men det är ändå sällsynt dålig tajming att den tyska regeringskraschen kommer just nu.

Den politiska krisen kommer nämligen samtidigt som tysk ekonomi går uselt. Landet har haft negativ tillväxt under i princip hela året. Regeringens prognos från början av oktober var att det kommer att vända till nästa år. Men det var under förutsättning att regeringens näringslivspolitik genomförs. Nu är det högst oklart.

Samtidigt tornar Trumps protektionistiska politik upp sig som ett mörkt moln på den tyska ekonomihimlen. Tyskland är nämligen USA:s femte största handelspartner och det land i EU som har störst handel med amerikanerna. Det är alltså inte ett problem bara för Tysklands – utan också för hela EU:s ekonomi.

Sverige drabbas

Även för Sverige är de tyska kriserna dåliga nyheter. Tyskland är Sveriges största handelspartner – både inom export och import. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade sin prognos över läget i svensk ekonomi på förmiddagen, dagen efter att det tyska regeringssamarbetet spruckit.

– Det som händer i Tyskland nu politiskt är ju en väldigt svår utmaning. Jag har nämnt flera gånger att jag är bekymrad för den tyska ekonomin, sade hon och lyfte problem med tysk produktivitet i allmänhet och i fordonsindustrin i synnerhet.

Ukrainastöd

Värst är det nog ändå för Ukraina. När landet ser ut att tappa sitt stöd från USA (om Trump gör som han sagt) riktas blickarna mot EU. Men just Ukrainastödet är en delförklaring till den tyska regeringskrisen. Tyskland har ont om pengar och behöver, enligt Olaf Scholz, låna för att ha råd att få fart på sin egen ekonomi och samtidigt stödja Ukraina.

Scholz anser att det är oansvarigt av finansminister Christian Lindner att inte inse detta och det är därför han får gå. Lindner å sin sida menar att Scholz förslag bryter mot den så kallade skuldbromsen i den tyska grundlagen och att Lindner därmed ställts inför ett ultimatum att bryta mot grundlagen eller få sparken.

Nu hoppas Olaf Scholz att han med sin minoritetsregering kan få igenom förslag, såsom Ukrainastödet, med hjälp av oppositionspartiet CDU. Men ett första möte mellan partierna slutade utan framgång. Oppositionsledaren Friedrich Merz är mest irriterad över att inte regeringen avgår direkt så att nyvalet kan hållas redan i januari.

Just nu bråkas det alltså i Tyskland om vem som bär skulden för krisen och när nyvalet ska hållas. Samtidigt som EU behöver växla upp för att hantera både ekonomi och Ukrainakrig. Det är för att uttrycka det milt – inte optimalt.