Tillsyn kan inte läka systembrister i det svenska skolsystemet

Frågan om tillsynens roll för skolans kvalitet har återigen debatterats den senaste veckan. Forskaren Håkan Eilard har beskrivit hur det har funnits två motstridiga perspektiv på hur skolans styrning ska fungera. Å ena sidan en juridisk och tillsynsbaserad modell med fokus på regler, sanktioner och viten för att säkerställa skolans kvalitet, å andra sidan en tillitsbaserad modell där professionella yrkesgrupper som lärare och rektorer ges större handlingsutrymme att tolka och uppfylla skollagens mål.

Farligt att förlita sig på tillsyn

Eilard menar att viten och andra juridiska sanktioner skapar kortsiktighet och överdrivet fokus på dokumentation snarare än att förbättra undervisningen och elevernas lärande. Föräldranätverket Rätten till utbildning menar tvärtom att tillsynsmodellen är nödvändig för att säkerställa att skolor följer lagen, särskilt för att garantera rättigheter för utsatta grupper som elever med funktionsnedsättningar.

Rätten till utbildning är komplex.

Högsta förvaltningsdomstolens dom 2020 – som begränsade Skolinspektionens användning av viten – har satt fokus på konflikten mellan de två styrningsmodellerna. Inte minst har den väckt frågan om hur staten ska säkerställa elevers rätt till utbildning i ett decentraliserat skolsystem.

I ett system som det svenska, där det finns vinstdrivande aktörer som har incitament att lägga sig på lägstanivån för att spara pengar, har tillsynen en avgörande roll. Men att förlita sig på lagstiftning och tillsyn när det kommer till skola och utbildning är att be om problem.

Stärk lärarnas ställning

Rätten till utbildning är komplex. Skolans uppdrag är att möta elevers individuella behov, vilket ofta är en fråga om professionella bedömningar. Frågor som ”har rätten till utbildning tillgodosetts”, ”får eleven tillräckligt stöd?" eller ”råder trygghet och studiero”? är inte bara rättsliga frågor, utan även pedagogiska och etiska. Därför är det fel att förlita sig på tillsyn och rättsliga sanktioner i ett skolsystem där det går att ta genvägar.

Vad som däremot går att lagstifta om är att ta bort incitamenten för att tjäna pengar på skolverksamhet. Det går också att stärka lärarnas ställning så att de kan fatta beslut utifrån elevernas bästa och har styrkan att stå emot såväl ivriga lagstiftare som klåfingriga inspektörer.