Debatt

Ta ställning för e-kronan, Sverige

E-kronan är inte enbart en digital valuta, utan vägen till en stabil och nödvändig infrastruktur för Sverige. Det är dags att ta frågan på allvar. Det skriver Georg Schmerzeck och Samuel Färdow Kazen vid Positiva pengar. 

Det är dags för svenska politiker att ta ställning för e-kronan, menar företrädarna för Positiva pengar. 
Det är dags för svenska politiker att ta ställning för e-kronan, menar företrädarna för Positiva pengar. Foto: Linus Sundahl-Djerf/SVD/TT, JESSICA GOW/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den svenska kronan som ges ut av Riksbanken är den minst populära statliga valutan i världen. I inget annat land görs så få transaktioner i statligt utgivna pengar, det vill säga kontanter. De digitala pengar vi betalar med varje dag är utgivna av privata banker och är inget annat än ett löfte om att betala ut kontanter på begäran.

Att statligt utgivna pengar snart försvunnit helt får ödesdigra konsekvenser. Vi ser flera starka skäl till att vända denna utveckling snarast genom att börja ge ut en e-krona, ett statligt digitalt betalningsmedel: 

  • En stabilare ekonomi.

    Bankernas utgivning av pengar är en risk för den finansiella stabiliteten. Banker skapar nya pengar ur tomma intet när de ger ut lån. Detta har historiskt sett lett till prisbubblor och till finansiella kriser när de spricker. E-kronan skulle bidra till ökad finansiell stabilitet. En statlig digital valuta är inte föremål för samma risker som privata bankers kreditpengar. Genom att minska vårt beroende av privata bankers penningskapande skulle vi skapa en mer robust ekonomi.

  • Effektivare penningpolitik.

    När Riksbanken vill stimulera ekonomin har den två huvudsakliga instrument: Den kan sänka sin styrränta i hopp om att bankerna ska föra vidare de lägre räntorna till kunderna. Den kan också köpa tillgångar och hoppas att säljarna kommer att sätta de erhållna pengarna i omlopp. Båda dessa instrument är indirekta, ineffektiva och gynnar bankerna. Med e-kronan kan Riksbanken istället påverka ekonomin direkt, utan att gå via de privata bankernas balansräkningar och kontosystem. Det gör det möjligt att stimulera ekonomin på ett sätt som är snabbare och mer målinriktat än traditionella penningpolitiska åtgärder, och utan stora övervinster för bankerna som sidoeffekt.

  • Minskad ekonomisk ojämlikhet.

    Eftersom nästan ingen vill ha bankpengar inlösta i kontanter, kan bankerna ge ut stora lån utan att knappt ha några egna svenska kronor alls. Att bankerna inte behöver finansiera sina investeringar fullt ut ger bankerna miljardvinster. Detta brukar kallas seigniorage – en särskild extra vinst som kan göras av den som fått makten att ge ut nya pengar. Med e-kronan skulle seignioragevinsterna i stället göras av Riksbanken och kunna delas ut direkt till medborgarna eller återinvesteras i samhället för att finansiera offentliga tjänster och projekt som gynnar alla medborgare, inte bara en finansiell elit.

  • Ett säkert och självständigt betalsystem.

    I en tid av krig och ökade cyberhot är det extra viktigt att vi kontrollerar vår egen betalningsinfrastruktur här i Sverige. I dag skulle den svenska ekonomin stå stilla från en sekund till en annan om Visa och Mastercard slutade tillhandahålla sina tjänster. Om den digitala euron, som snart kommer att introduceras, accepteras i Sverige kan det bli spiken i kistan för kronan. För att förebygga dessa risker måste Sverige driva vår egen betalningsinfrastruktur.

  • Bättre konkurrens och innovation.

    I dag domineras bank- och betalningsmarknaden av ett fåtal storbanker. För att bryta storbankernas oligopol behöver Sverige införa en e-krona med ett öppet gränssnitt som ger alla företag möjlighet att bygga egna applikationer och tjänster ovanpå e-kronans infrastruktur. Det skulle stimulera ökad konkurrens och innovation i finanssektorn, vilket i sin tur skapar bättre tjänster för konsumenterna till lägre kostnad samt stärker vår position som en ledande nation inom teknik och finans.

Sammanfattningsvis är e-kronan inte bara en digital valuta, utan en central och viktig infrastruktur som är nödvändig för en rättvis, inkluderande och stabil ekonomi. Det är dags för Sveriges politiker att ta ställning för e-kronan nu. 

Fotnot: Under onsdagen den 21 februari kommer Positiva pengar anordna ett webbinarium om ämnet, där tidigare riksbankschef Stefan Ingves medverkar. 

Nämnda personer

Stefan Ingves

Tidigare riksbankschef
Civilekonom (Handelshögskolan i Stockholm, 1976), ek. dr (Handelshögskolan i Stockholm, 1984)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00