Sveriges krisberedskap hotas när yrkesutbildningarna lämnas åt marknaden

Erfarenheterna från pandemin och Putins angreppskrig på Ukraina har lärt oss att de marknadsstyrda verksamheterna uppvisar stora brister och att vi behöver vara bättre förberedda inför kommande kriser och ofred. Pandemin och Putins agerande har höjt medvetenhet om att samhället måste ta ett betydligt större ansvar för olika verksamheter än vad vi gjort hittills. Vi har i stor utsträckning litat på att marknaden kan sköta verksamheterna lika bra eller bättre än den offentliga sektorn.

Ett sådant område är de gymnasiala yrkesutbildningarna. Att de fungerar väl är av största vikt för samhällets funktion och utveckling. Det räcker inte att vi har många högskoleutbildade utan det behövs också många välutbildade yrkesmänniskor som kan arbeta i småföretag, i industrin och i den offentliga sektorn.

Samhället och näringslivet är helt beroende av alla de olika yrkesmänniskor som utför dessa jobb.

Marknadsstyrningen slår sönder utbudet

En rapport från Nätverket för en likvärdig skola visar vad som hänt med yrkesprogrammen i Stockholms gymnasieskolor, den kommun där privatiseringen gått längst, efter att marknadsstyrningen infördes. 

Under 1990-talet hade Stockholm ett välfungerande och komplett utbud av kommunala yrkesprogram i alla stadsdelar. När privatiseringen sköt fart runt år 2000 startades en mängd fristående gymnasieskolor som i dag har tagit över en majoritet av yrkesprogrammens elever. De kommunala utbildningarna tappade då tusentals elever och många kommunala skolor lades ner.

I dag har de fristående skolorna 75 procent av yrkeseleverna i Stockholm. Vad man än tycker om det så är resultatet att andelen elever i yrkesprogrammen sjunkit från drygt 30 procent av det totala elevantalet i gymnasieskolan till cirka 14 procent. Detta trots att det är en stor efterfrågan från arbetsmarknaden är det alldeles för få elever på yrkesprogrammen.

Bristande helhetsansvar

Med den nuvarande skolpolitiken är det ingen som ansvarar för, eller som kan ansvara för, att samhällets och arbetsmarknadens behov tillgodoses. I dag är det eleverna som tillsammans med aktiebolagen huvudsakligen styr utbudet av utbildningsplatser i de olika programmen. Eleverna kan inte ta något samhällsansvar utan väljer efter sina intressen och det som är populärt. Aktiebolagen har heller inget samhällsansvar, de ska tjäna pengar och inriktar sig på de mest attraktiva utbildningarna. Kommunen, som tidigare fullgjorde samhällsansvaret, förmår inte längre göra det, eftersom den är utkonkurrerad.

Dagens låga elevantal på yrkesprogrammen skapar stora problem för samhället framöver. Att stärka yrkesutbildningarna och att få fler elever att söka till dem är därför ett grundläggande samhällsintresse. Samhället och företagen måste ha utbildade personer som kan söka de lediga jobben. Detta är ett akut problem som måste åtgärdas snarast.

En stark yrkeskår stärker krisberedskapen

Men det räcker inte med det. Ovan har vi pekat på att olika kriser kommer att utsätta samhället för påfrestningar framöver. För att klara dessa och en allt hårdare konkurrens från omvärlden behöver samhällets motståndskraft ytterligare stärkas.

Ett land med rik tillgång till en välutbildad arbetskraft och som dessutom har en rik yrkeserfarenhet kan utvidga kunskapsfronten och nå en mer kvalificerad produktion

Det behövs fler yrkesutbildade än vad en minimal grundbemanning kräver. Flera branscher och företag skulle stärkas om de hade fler utbildade som kan gå tillsammans med erfarna anställda och på så sätt höja sin kompetens. Dessa arbetsplatser kan i sin tur ta hand om och utbilda fler praktikanter och lärlingar och få ökade marginaler för att klara verksamheten vid olika kriser.

Ett land med rik tillgång till en välutbildad arbetskraft och som dessutom har en rik yrkeserfarenhet kan utvidga kunskapsfronten och nå en mer kvalificerad produktion.

De gymnasiala yrkesprogrammen måste således stärkas och styras efter samhällets behov. Det kräver en omställning där arbetsmarknadens behov blir styrande och inte privata företags utbud av utbildningsplatser. Det gör oss bättre rustade att möta framtida kriser.