Sverige ska ta större plats i EU

Den brittiska folkomröstningen är ett resultat av den debatt om maktfördelning som har vuxit fram inom EU under de senaste åren. Något förenklat kan man säga att det gäller vilka beslut som ska fattas på EU-nivå och vilka frågor ska avgöras av medlemsländerna.

Om britterna lämnar EU, ett Brexit, får det stora effekter såväl inom EU som i Sverige. Men oavsett utgång av folkomröstningen den 23 juni lär medlemsländerna vara tvungna att sätta sig ner för att lösa frågan om EU:s roll framöver. Frågan är då hur Sverige ska bidra i en sådan diskussion.

– Jag tror att vi har en ganska sund inställning till vad EU ska göra. EU ska inte syssla med alla frågor. Men samtidigt måste man vara solidarisk när man väl har bestämt sig för att syssla med vissa frågor så att man inte plockar russinen ur kakan, säger Ann Linde till Altinget.

Det finns en risk att det brittiska exemplet får spridningseffekter, menar EU-ministern.

– Det är detta som man kan vara orolig för när det kommer till ett Brexit – att olika länder säger ”vi vill vara med på detta, men inte på helheten”. Det tror jag är väldigt farligt, säger hon.

Stefan Löfven valde 2014 att tvärtemot tidigare regeringar inte ha en minister med övergripande kontroll över EU-frågorna. Men i sin första regeringsombildning ändrar sig Löfven och ger Ann Linde posten som EU-minister. Hon har under många år ägnat sig åt EU och andra internationella frågor inom partiet och i tidigare S-regeringar. Hon kommer också att ta hand om handels- och exportfrågor. Linde har ett mycket stort internationellt kontaktnät och statsminister Löfven har poängterat att han har svårt att se att någon annan passar bättre på denna ministerpost.

Ödesfrågor

Jag tror att det är helt nödvändigt att man sätter igång med en diskussion om EU:s framtid.

Ann Linde
EU- och handelsminister

Motivet för att nu inrätta en EU-minister är att unionen står inför en rad stora utmaningar och då krävs en kraftsamling och en ökad aktivitet. Frågan är hur EU ska utvecklas i framtiden, och britternas folkomröstning är ett bokstavligt ödesval för EU. Det får även effekter för Sverige då Storbritannien är en allierad i många frågor, som exempelvis handel, jordbruk och en stram EU-budget, och att mista en sådan partner blir tungt.

Men ett Brexit kan också leda till en utveckling där fler väljer att träda ut ur EU. Konsekvensen av det är svår att överblicka. Men även med ett Bremain – att britterna väljer att stanna kvar i EU – kan det komma krav från andra länder som vill ha någon form av särlösning som den britterna har förhandlat sig till i våras.

Tror på dialogen

Att värdera effekterna av den brittiska folkomröstningen blir en av Ann Lindes första uppgifter som EU-minister.

Kan en dialog med resten av EU-länderna bromsa nya krav på folkomröstningar som den i Storbritannien?

– Jag tror att det är helt nödvändigt att man sätter igång med en diskussion om EU:s framtid. Hur ska vi få det att fungera? De viktigaste frågorna är de om jobb och tillväxt. Men det handlar även om värderingsfrågor nu när det växer fram en stark högerextremism och radikaliseringar som alla länder måste jobba mot.

När det gäller förändringar inom EU händer det att stora och utdragna regeringskonferenser sjösätts där ländernas regeringar förhandlar om de stora övergripande frågorna. Men Linde ser inte formerna som det viktigaste.

– Jag tror att dialogen är det viktigaste. Regeringskonferenser kommer med lite jämna mellanrum och det får man se när det blir aktuellt, säger Linde.