Sverige i topp i EU-kritik

Under 2013 valde riksdagen och dess utskott att lämna så kallade motiverade yttranden i 9 fall, enligt en rapport från EU-kommissionen. Ett sådant yttrande kan enligt EU:s regler avges om ett parlament anser att ett nytt förslag strider mot subsidiaritetsprincipen – alltså att en fråga ska avgöras på den politiska nivå som är närmast medborgarna. Ett beslut ska avgöras på EU-nivå enbart om frågan inte kan skötas lika bra på nationell nivå, är tanken.

Resultatet från 2013 innebär för svensk del en nedgång jämfört med året dessförinnan då 20 motiverade yttrande skickades till kommissionen. Men det räcker ändå för att riksdagen ska vara den folkvalda församling som använder denna kritik flitigast bland de nationella parlamenten. Efter Sveriges riksdag följer parlamenten i Österrike och Litauen. Våra nordiska grannar Finland och Danmark lämnade ett motiverat yttrande vardera under 2013.

Om tillräckligt många av parlamenten har invändningar mot ett EU-förslag utdelas en varning – ett gult kort – och kommissionen ska ompröva förslaget. Det är hittills inträffat två gånger. Under 2013 skedde det i ett fall. Det gällde planerna på en åklagarmyndighet på EU-nivå som bland annat skulle ingripa mot brott mot EU:s ekonomiska intressen. 13 av parlamenten ansåg att detta var en fråga som inte ska regleras på EU-nivå, och deras samlade röster räckte för att ge kommissionen ett gult kort.

Men detta betyder inte att planerna om en Europeisk åklagarmyndighet har fallit. Frågan diskuteras vidare bland EU-länderna. En lösning kan bli att de länder som tycker att EU-åklagaren är en god idé använder sig av EU:s regler om så kallat förstärkt samarbetet och inför systemet sinsemellan.