Debatt

Svenskt Näringsliv varnar för ett protektionistiskt EU

DEBATT. Utgången kan få avgörande betydelse för EU och därmed för Sverige och svenska företag, skriver Jonas Berggren från Svenskt Näringsliv, och lyfter frågan vilka de troliga effekterna blir och vad bör Sverige göra.

<i>Jonas Berggren, Svenskt Näringsliv</i>
Jonas Berggren, Svenskt NäringslivFoto: Foto: Svenskt Näringsliv
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Av: Jonas Berggren
Chef internationella sekretariatet, Svenskt Näringsliv

 

Vårt välstånd hänger intimt samman med utvecklingen i EU. Europa står för 70 procent av vår handel och huvuddelen av de spelregler våra företag har att följa har sitt ursprung där. Det är centralt för oss att Storbritannien blir kvar i EU. Inte bara för att Sverige och Storbritannien är nära allierade i de flesta frågor på EU-nivå, eller att det är vår fjärde största handelspartner, utan också för att Storbritannien är en garant för att Unionen ska förbli utåtriktad och internationellt konkurrenskraftig – ett projekt vi vill vara med i.

Komplicerad utträdesprocess

Om det nu ändå blir så att Storbritannien röstar nej, kan vi räkna med politisk och ekonomisk turbulens. Förutom inrikespolitisk oro, där det bl a blir svårt för David Cameron att sitta kvar som premiärminister, och åtminstone Skottland kan komma att ifrågasätta sin union med England, så kommer själva utträdesprocessen att vara både komplicerad och ta lång tid. Viljan hos många EU länder att ge goda villkor lär vara begränsad för att inte ge incitament för andra att följa Storbritanniens exempel. Dessutom måste många relationer med tredje land och internationella organisationer justeras, t ex måste Storbritannien omförhandla alla handelsavtal som tecknats av EU.

Osäkerhet brukar vara dåligt för ekonomin, så självklart kan svenska företag drabbas. Men det ligger knappast i någons intresse att plötsligt etablera stora handelshinder och Storbritannien står trots sin storlek bara för en tiondel av vår export till EU. De största effekterna torde därför komma ifrån hur EU påverkas.

EU är redan satt under hård press i migrationsfrågan, terrorism, sviterna av finanskrisen och krisen i Ukraina. Risken är överhängande att ett utträde av EUs tredje största ekonomi inte bara förvärrar de ekonomiska problemen utan också sätter igång processer som underminerar hela EU-projektet i dess nuvarande form. Under alla förhållanden skulle maktförhållandena ändras högst markant. De delar av EU som tenderar att vara mer protektionistiska och inåtvända kommer att stärkas.

A-lag och B-lag

Ett ja i folkomröstningen innebär dock inte att allt fortsätter som förut. Genom den uppgörelse med EU som träffats har Storbritannien klart visat att man inte är intresserad av fortsatt integration och lämnar till euroländerna att närmare utforma sitt framtida samarbete. Förutom att detta lär minska britternas inflytande i Bryssel framöver, riskerar det i praktiken att driva fram ett mer utpräglat ”tvåhastighetseuropa”, med ett A-och ett B-lag. Om skiljelinjen då går mellan euro- och icke-euroländer, lär Sverige med nuvarande opinionsläge hamna i B-laget.

Den goda nyheten är att utvecklingen i EU är något som vi själva i högsta grad kan påverka. Vi är nettobetalare till EU, väl sedda i de flesta läger och har stora möjligheter att bilda starka allianser med likasinnade. Det har nog sällan varit så viktigt att Sverige utnyttjar sitt inflytande för att säkerställa att EU-projektet fokuserar på att underlätta för medlemsstaterna och dess näringsliv att skapa tillväxt och välstånd.

Brittisk skepsis mot socialt Europa

Sett ur det perspektivet är det förvånande att Sverige nu lägger så mycket av sitt krut på att driva frågan om ett socialt Europa, något som befästes i regeringens EU-prioriteringar som presenterades i måndags. Eftersom ett EU som blandar sig i hur medlemsstaterna organiserar sina sociala system representerar själva essensen i det britterna är skeptiska emot, är tajmingen knappast den bästa.

Man kan också fråga sig om inte frågor som har en mer direkt bäring på EUs konkurrenskraft och förmåga att hantera framtida utmaningar – och där vi och Storbritannien har en samsyn – är mer angelägna. Att istället koncentrera sig på regelförbättring, en fungerande inre marknad och frihandel, är därför förmodligen ett effektivare sätt att bidra både till ett bättre EU och till att det brittiska folket väljer att vara en fortsatt del i EU-projektet.

Dokumentation

Tidigare debattartiklar om den brittiska folkomröstningen:

"Folkomröstning om Brexit ett politiskt högriskprojekt" av Lars Adaktusson, EU-parlamentariker (KD)

"Brexit - en fara för klimatet och våra hav" av Linnéa Engström, EU-parlamentariker (MP)

"Diskussionen om Brexit ett symptom på EU:s problem" av Max Andersson, EU-parlamentariker (MP)

 

Vill du delta i debatten om EU:s framtid och om konsekvenserna av ett eventuellt Brexit - att Storbritannien lämnar EU? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson, [email protected].



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00