Strid om anslag ger svagare grund för försvarsbeslut

Förhandlingarna om försvarspropositionen har pågått mellan regeringen och allianspartierna under de senaste månaderna och målet är att en proposition ska läggas fram för riksdagen senast den 24 april. Därmed kan riksdagen före sommaren fatta beslut om försvarspolitiken för de kommande fem åren.

Bred uppgörelse målet

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har sedan han tillträdde talat om att försöka få till stånd en bred parlamentarisk uppgörelse om försvaret. Även i den så kallade decemberöverenskommelsen mellan regeringen och alliansen talades om vikten av ett brett samförstånd kring försvars- och säkerhetspolitiken. Men en sådan överenskommelse har nu blivit svårare att nå.

I riksdagen råder det enighet om att försvaret ska få mer pengar, men det finns klara skillnader i hur stor anslagsökningen ska vara. Det bud som regeringens lade fram för en månad sedan är 6,2 miljoner kronor för hela femårsperioden. Medan Folkpartiet har krävt en ökning på åtminstone 17 miljarder för åren 2016-2020. Försvarsmaktens bedömningar är det behövs ett tillskott på 4 miljarder kronor årligen för att upprätthålla förmågan fram till 2019. För att därefter genomföra de satsningar som politikerna önskar krävs ytterligare cirka 15 miljarder kronor.

Av de 6,2 miljarder kronor som regeringen har föreslagit för den kommande femårsperioden är 4,2 miljarder nya medel som ska skjutas till. Det tillskottet kommer att till största del finansieras med skattehöjningar, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).

Lämnar förhandlingsbordet

Enligt Folkpartiet har regeringen gått in i förhandlingarna med för låga ambitioner och inget tyder på ett bättre bud. De pengar om regeringen föreslagit räcker knappt till att täcka de underskott som redan finns i försvaret – än mindre till att förstärka försvarsförmågan vilket krävs med tanke på säkerhetsläget. Enligt folkpartiledaren Jan Björklund är det uppenbart i förhandlingarna att de resurser som regeringen är redo att lägga på försvaret inte räcker. Och ett beslut som bygger på regeringens förslag innebär i praktiken en neddragning av försvarsförmågan.

”Det kan Folkpartiet inte medverka till. Därför lämnar vi nu försvarsförhandlingarna”, kommenterar Björklund.

M sitter kvar

De tre övriga allianspartierna har dock inga planer på att i nuläget bryta förhandlingarna. Enligt Moderaternas försvarspolitiska talesperson Hans Wallmark finns fortfarande varken definitiva nivåer eller annat att ta ställning till. ”Vi har inte för avsikt att på det här stadiet avbryta förhandlingarna utan avser att fortsätta till det finns ett samlat förslag att ta ställning till”, skriver Hans Wallmark i en kommentar.

Fortsatta krav på Nato-utredning

Moderaterna liksom C och KD vill dock se en större ökning av försvarsanslagen än regeringen och de tre driver i likhet med Folkpartiet på för att regeringen ska tillsätta en bred utredning om för- och nackdelarna med ett svenskt Nato-medlemskap.