Skolinspektionens gd om lagändringen: Kan vara sårbart att stänga en skola

Skolinspektionen är kritisk till att stänga kommunala skolor vid allvarliga brister. ”Kommunen kan ju öppna en ny skola där samma problem finns”, säger gd Helen Ängmo. 

Foto: Claudio Bresciani/TT
Rebecka Prahl

Den 1 juli trädde lagändringar i kraft som ska göra det lättare för Skolinspektionen att stänga skolor med allvarliga brister.

Om vi stänger en kommunal skola så är ju inte det en åtgärd som löser kommunens svagheter. Kommunen kan ju öppna en ny skola där samma problem finns. 

Ändringarna innebär bland annat att Skolinspektionen ska kunna förbjuda en fristående eller kommunal huvudman att driva en verksamhet vidare (verksamhetsförbud) om ett föreläggande att åtgärda brister inte har följts och missförhållandena är allvarliga.

I sitt remissvar invände Skolinspektionen mot att som huvudregel stänga kommunala skolor med stora brister.

– Vi tycker vi som tillsynsmyndighet ska få välja åtgärd. När det kommer till kommunala huvudmän är det inte alltid mest effektivt med verksamhetsförbud, säger Helen Ängmo, gd för Skolinspektionen, till Altinget.

Effekterna av ett verksamhetsförbud kommer skilja sig mellan olika typer av huvudmän. Om en fristående skola stängs upphör tillståndet och eleverna ska inte fortsätta där, men en offentlig huvudman har fortfarande kvar ansvaret för eleverna. Detta var något som även Lagrådet pekade på.  

– Om man stänger en kommunal skola, då ska eleverna inte gå där längre, men å andra sidan kommer eleverna att dyka upp i någon av kommunens andra skolor. 

Det är inget som hindrar kommunen att till exempel använda samma personal, att de gör en skola som liknar den andra skolan.