Skolan vilar allt mer i statens famn

FÖRVALTNING. Aktörerna på de skolpolitiska området ropar unisont på mer statlig styrning. Bo Jansson på Lärarnas Riksförbund vill att skolan åter får staten som huvudman.

Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, tror att staten har huvudansvaret för skolan om några år.
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, tror att staten har huvudansvaret för skolan om några år.Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
Mattias Croneborg

Bo Jansson är ordförande i Lärarnas Riksförbund, ett av de två stora lärarfacken. Han vill att en omprövning sker. Hans förbund vill att staten åter blir huvudman.

– Vi vill ha statlig styrning, nationell finansiering. Pengarna ska riktas direkt till skolan och uppdraget riktas direkt till skolan. Den kommunala mellannivån behövs inte. Utan vi vill ha ett modernt statlig huvudmannaskap, säger han till Altinget.

De politiska partierna har alla börjat förespråka mer statlig styrning av skolan. Folkpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är alla för ett förstatligande av huvudmannaskapet.

Kristdemokraterna inställning är att om skolans kräftgång fortsätter kan det blir nödvändigt att stagen tar över huvudansvaret.

Övriga partier är i varierande utsträckning positiva till ökad statlig reglering av skolan.

Socialdemokraternas och Moderaternas officiella linje är att kommunerna ska ha kvar ansvaret.

– Men det finns starka krafter inom Socialdemokraterna som tänker precis som vi, menar Bo Jansson.

Moderaterna har svängt i så måtto att man har blivit betydligt mer positivt inställda till statlig reglering av skolan.

Utredningar från både myndigheter och intresseorganisationer visar att kommunaliseringen i kombination med andra reformer för att öka valfriheten har bidragit till sämre skolresultat och ökad ojämlikhet.

– Kommunen och huvudmännen satsar olika på skolan. De som satsar minst ger bara hälften av de som satsar mest per elev, säger han.

Bo Jansson vill att den nya regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté för att få en bred politisk uppgörelse.

SKL som är lärarnas arbetsgivarorganisation ser inte huvudmannaskapet som en stor fråga.

– Det är inget som visar på att huvudmannaskapet har stor betydelse. Däremot abdikerade staten helt från sitt ansvar vid kommunaliseringen, säger Maria Stockhaus (M) som är ordförande i Beredningen för utbildningsfrågor på SKL. Hon är även ny riksdagsledamot för Moderaterna.

Stockhaus menar att staten på senare år har tagit mer ansvar.

Inte heller från forskarhåll ser man att huvudmannaskapet skulle vara en stor fråga eller att det skulle ha brett stöd i riksdagen.

– Det är bara Folkpartiet som driver den frågan, säger statsvetaren Matilde Millares, Stockholms universitet, som forskar om valfrihet inoim vård och skola. 

Dokumentation

Kommunalisering drevs igenom av Socialdemokraterna 1989 och infördes 1991.

Tidigare i år utvärderades den nu över 20 år gamla reformen i en statlig utredning (sou 2014:5). Slutsatsen är att kommunaliseringen av skolan inte fungerade.  Kommunerna fick inte rätt stöd och sjunkande skolresultat blev följden. Det blev också lättare att anställa obehöriga lärare vilket bidrog till att yrkets status minskade. Kommunerna fick svårare att fördela resurserna mellan olika skolor med minskande likvärdighet som följd.

För två år sedan visade Lärarnas Riksförbund att skillnaderna mellan de svenska skolorna ökar och att boendeorten blir alltid viktigare om man ska lyckas eller inte i skolan.

Men det andra stora lärarfacket, Lärarförbundet, vill behålla kommunerna som huvudmän. Dock vill förbundet att staten tar ett större ansvar.

Samma år kom Skolverket fram till samma slutsats i en annan undersökning. Likvärdigheten brister och kunskapsklyftorna ökar. Denna utveckling började skönjas i slutet av 1980-talet och har sedan dess och accelererat.

Avgående utbildningsminister Jan Björklund (FP) tror att denna utveckling kan vändas med hjälp av ett förstatligande.

Även Vänsterpartiet vill förstatliga skolan. 

SD vill ha ett statligt huvudmannaskap.

KD vill inte förstatliga skolan nu, men kan tänka sig att ompröva sin inställning om utvecklingen i skolan inte vänder.

MP vill ha delat ansvar mellan stat och kommun, men inte ett statligt huvudmannaskap.

S vill ha kvar kommunerna som huvudmän, men vill ha större statligt inflytande.

M och C är emot ett förstatligande, men vill att staten på olika sätt och i varierande grad ska ta mer ansvar.  



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00