Skogsstyrelsens nya chef försvarar kritiserade rapporter

Morgondagens skogspolitik behöver mer frihet, inte mer socialism. Det slog landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) fast när han i veckan presenterade ett antal lagförslag som inom kort ska lämnas över till riksdagen.
Och reaktionerna på lagförslagen från skogsnäringens håll är påfallande positiva.
– En tydlig reforminriktning som stärker konkurrenskraften är efterlängtad, säger Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman i ett pressmeddelande.
– Om förslagen genomförs får vi ett mer rättssäkert, tydligt och investeringsvänligt regelverk som stärker både skogsbruket och naturvården, säger Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna, i ett annat pressmeddelande.
● Tiden från att en avverkningsanmälan kommer in till att skogen får avverkas halveras från sex till tre veckor.
● En avverkningsanmälan ska inte längre per automatik gälla som en anmälan för samråd enligt miljöbalken.
● När en miljöorganisation överklagar ett beslut om skogsbruksåtgärder ska Skogsstyrelsen gå in som part i domstolen.
● Skogsägarens kostnader för att ta fram kunskapsunderlag vid en tillsyn får uppgå till maximalt 3 procent av skogsfastighetens värde.
● Markägare ska få rätt att ta del av annars sekretessbelagd information om skyddade arter på sin egen mark.
● Överklaganden av Skogsstyrelsens beslut ska samlas i mark- och miljödomstolen, i stället för att som i dag gå till förvaltningsdomstol.
Skogsstyrelsens nya generaldirektör Staffan Norin betygssätter inte lagförslagen, men säger att det är bra om reglerna är tydliga och begripliga för både skogsägare och myndigheter. Än så länge saknas dock viktiga pusselbitar som kommer först när hela skogspropositionen inklusive förordningsändringar ligger klar. Han tar detaljerna i villkoren för samråd enligt miljöbalken som exempel.
– Vi vill gärna se helheten, säger han till Altinget.
Irritationen mot Skogsstyrelsen
Men om skogsnäringen tar emot landsbygdsministerns lagförslag med öppen famn, så morras det desto mer i samma led i riktning mot Skogsstyrelsen. Mer exakt gäller det två av myndighetens senaste rapporter, rapporter som båda publicerades under företrädaren Herman Sundqvist sista tid som generaldirektör.
Den ena rapporten är den så kallade maktrapporten, med titeln Makten över skogen, som publicerades i början av februari. Den andra rapporten är en underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålet Levande skogar som kom nu i mars.
Ett exempel på kritiken är Marcus Svensson, näringspolitisk chef på Södra, som skriver i ATL (16/3) att maktrapporten bidragit till en förtroendeskada för myndigheten.
”Det händer något när en myndighet beställer en rapport som beskriver hur makt utövas och när slutsatserna formuleras i ord som ”dold påverkan”, ”svängdörrar” och ”institutionell inlåsning”. Många med mig blev förvånade”, skriver Svensson som anser att det nu är upp till nya generaldirektören att läka skadan.
De två omdebatterade rapporterna från Skogsstyrelsen
Rapporten är den första av tre planerade underlagsrapporter i arbetet med den fördjupade utvärderingen av Levande skogar som redovisas till regeringen via Naturvårdsverket i höst.
Rapportens ambition är att beskriva hur makt utövas i svensk skogspolitik, med fokus på två tidigare mandatperioder (2014–2022).
Staffan Norins företrädare Herman Sundqvist, som slutade den sista februari, har tidigare försvarat maktrapporten:
”Forskarna som skrivit rapporten drar slutsatser att det finns fler starka mekanismer för hur makten över skogen utövas och som bidrar till att upprätthålla status quo inom skogspolitiken och skogssektorn. En mekanism är svängdörrar mellan politik och näringsliv. En annan är politiska koalitioner där skogspolitiken används i förhandlingar i utbyte mot maktinnehav”, skriver han i debattartikeln.
Hur ska du återställa den förtroendeskada som Marcus Svensson anser att rapporten har skapat?
– Skogsstyrelsen har, genom min företrädare Herman, redogjort för myndighetens utgångspunkter bakom att beställa rapporten. Omvärldsbevakning ingår i vårt uppdrag. Vi ska skapa kännedom om omvärlden och branschen. Men det har varit svårt att kommunicera att det är fristående forskare som står för innehållet i rapporten, säger Staffan Norin och tillägger:
– I övrigt fortsätter vi att jobba utifrån det uppdrag vi har från regeringen, säger Staffan Norin.
Förstod ni att rapporten skulle kunna landa på det sätt som den har gjort?
– Det var vi medvetna om. Bara det att använda ordet ”makt” skapar alltid en spänning, dessutom under ett valår. Men Skogsstyrelsen kan inte vägledas av att det finns en risk för opinionsyttringar. Vi lyfter fram den kunskap vi tror är viktig. Sedan är det inte vår uppgift att styra och korrigera debatten, säger Staffan Norin och tillägger att det också finns de som tar rapporten med jämnmod.
Den andra rapporten som väckt irritation är en underlagsrapport till höstens fördjupade utvärdering av miljömålet Levande skogar. Rapporten varnar för att landets oskyddade kontinuitetsskogar, med höga naturvärden, kommer vara avverkade om 26 år med nuvarande avverkningstakt.
”Är det verkligen den skogliga myndigheten som har till uppgift att presentera den här typen dystopiska slutsatser?”, skriver Anders Pettersson, näringspolitisk talesperson för allmänningarna i Västerbotten och styrelseledamot i Norra Skog på X.
Norin: Ingen förutsättningslös rapport
Staffan Norin säger att det inte är en rapport som gjorts förutsättningslöst och att det inte finns någon absolut uttolkning av miljötillståndet i skogen.
– Det är en rapport utifrån miljömålet Levande skogar, som riksdagen har beslutat om, och som görs med stöd av preciseringarna för miljömålet. Om det är ett stort glapp mellan mål och åtgärder, då blir det en rapport man kan kalla negativ, alarmistisk och dystopisk.
Hur ser du på kritiken att ni, genom de här rapporterna, bidrar till en ökad polarisering av skogsdebatten?
– Jag skulle säga att våra rapporter snarare synliggör polariseringen. Polariseringen får en fråga att diskutera, säger Staffan Norin och pekar på att myndigheten har en mycket stor andel uppdrag kopplade till biologisk mångfald.
– Skogsstyrelsen levererar det som regeringen har gett oss i uppdrag att leverera. Det är det som syns. Sedan får politiken bestämma om det är så man vill använda myndigheten.



















