Prenumerera
Annons

"Stöd till hållbarhetsmål en glad överraskning"

<div>Lina Burnelius, Greenpeace i Sverige</div>
Lina Burnelius, Greenpeace i Sverige
Foto: Edward Beskow/Greenpeace
31 maj 2017 kl. 10:21

Av: Lina Burnelius
ansvarig för skogsfrågor på Greenpeace Sverige

Jag blir glatt överraskad när Skogsindustrierna (Altinget 30 maj) ställer sig bakom FN:s 17 hållbarhetsmål. Jag kan inte tolka det som något annat än att Carina Håkansson och Linda Eriksson plötsligt har en plan för hur den svenska skogsindustrin ska leva upp till hållbarhetsmål nummer 15 om biologisk mångfald på land.

Delmål ska minska förstörelsen av habitat

Ett av FN:s delmål är att genomföra omedelbara och signifikanta åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga habitat, bromsa förlusten av biologisk mångfald och att till år 2020 skydda och förhindra utrotandet av hotade arter.

FN:s generalförsamling har också i anslutning till hållbarhetsmålen antagit sex globala mål för skogen, där det tredje är att väsentligt öka arealen skyddad skog och hållbart brukad skog över hela världen.

Skyddsvärda områden

Skogsindustrierna tycks nu uttryckligen ställa sig bakom dessa mål. Konsekvensen av det måste lämpligen vara att låta bli att avverka i områden som myndigheterna pekar ut som värdefulla för den biologiska mångfalden, till exempel det som kallas värdekärnor, värdetrakter och nyckelbiotoper. Om Håkansson och Eriksson menar allvar med sina ord räknar jag med att de snarast ger instruktioner till sina medlemsföretag att inte befatta sig med träråvara från skyddsvärda områden.

Tankevurpa kring koldioxid

Men. Klimatet. Håkanssons och Erikssons argument om klimatet går bara inte ihop.

De lägger i sin debattartikel stor vikt vid hur bra det är för klimatet att skogen binder koldioxid. Så långt allting gott. Ett rikt skogsekosystem spelar en viktig roll för klimatet.

Tankevurpan inträffar när de konstaterar att produkter från skogen lagrar kol ”under hela sin livslängd”, som om det går att ta till intäkt för att skogsprodukter är bra för klimatet.

Nyckelordet är livslängd. Biobränsle och andra engångsprodukter har oerhört kort livslängd, och kolet släpps snabbt ut i atmosfären igen.

Hur kan det vara möjligt att skryta om att skogen binder koldioxid utan att med ett enda ord nämna att kortlivade skogsprodukter släpper ut koldioxiden igen?

Skogen en begränsad råvara

Sverige behöver ett aktivt skogsbruk som kan ge samhället nödvändiga tjänster och produkter och som bidrar med arbetstillfällen. Men med stöd i FN:s hållbarhetsmål måste skogsbruket låta bli att expandera in i orörda områden. Skogsindustrin måste utgå från att råvaran är begränsad, och prioritera vad den ska användas till. Det går i vilket fall som helst inte att använda klimatet som försvarsargument för att hugga ner skogar med värdefull biologisk mångfald.

Annons
Annons
Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026