Debatt

Skogsindustrierna: Dags att effektivisera miljöprövningarna

Långsamma, oförutsägbara och dyra miljöprövningar hindrar industrins investeringar. I väntan på att systemet görs om helt behöver politiken ta ett kliv framåt och förbättra det vi har, skriver Helena Sjögren, miljödirektör på Skogsindustrierna.

Miljöprövningssystemet får inte bli ett hinder för vare sig ekonomisk utveckling eller miljö och klimat, skriver Skogsindustriernas Helena Sjögren. 
Miljöprövningssystemet får inte bli ett hinder för vare sig ekonomisk utveckling eller miljö och klimat, skriver Skogsindustriernas Helena Sjögren.  Foto: Fredrik Sandberg/TT
Helena Sjögren
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Skogsindustrierna välkomnar miljöprövningsutredningens ansats att förenkla och effektivisera prövningsprocessen. Förslagen hade dock kunnat vara ännu mer radikala.

Utredningen föreslår flera åtgärder för att öka effektiviteten i nuvarande system. Men de lämnar också ett riktigt dåligt förslag.

Industrin i Sverige anser att det är nödvändigt att helt göra om miljöprövningssystemet. Men till det sker går det att förbättra det system vi har.

Åtgärder för förbättring

Det finns flera viktiga åtgärder att vidta för att underlätta utveckling och avlasta nuvarande system:

  • Ändringar som inte har någon negativ miljöpåverkan borde inte behöva genomgå miljöprövningsprocessen utan endast anmälas till tillsynsmyndigheten. Det gäller både tekniska investeringar och produktionsökning som kan ske inom ramen för befintliga miljövillkor. Utredningen ger också förslag i denna riktning men det bör förtydligas ännu mer i en kommande reform.
  • Det måste bli enklare att förändra en befintlig anläggning, vilket utredningen också påpekar. Ett så kallat ändringstillstånd bör vara utgångspunkten där det endast är själva ändringen som ska prövas. Det finns fall där en verksamhetsutövare velat göra en investering i en produktionsanläggning, men där hotet om en total omprövning av verksamheten gjort att investeringen inte har blivit av.
  • Fokus behöver vara på verklig miljönytta. Det är bra om det tidigt i processen klarläggs vad som ska ingå i underlaget till prövning och varför. Likaså vad som inte behöver finnas med. Det behöver tidigt skiljas mellan vad som är miljöpåverkan av betydelse och vad som är mindre olägenheter. Utredningens förslag om betydande miljöpåverkan kan vara bra, men det behöver i så fall också verkligen användas av alla berörda myndigheter.
  • Miljöprövningsprocessen behöver i sig effektiviseras. Ökad digitalisering och tydlig processledning väntas möjligen kunna bidra till att korta tiden processerna tar. En miljöprövning borde kunna hanteras på ett år, räknat från tidpunkten ärendet lämnas in tills att det avgjorts. Utredningen underskattar den tid och de resurser som går åt när ett ärende fastnat i det ökända kompletteringsträsket, genom att räkna handläggningstiden först från tidpunkten ett ärende är kungjort och anses vara komplett.

Ett kontraproduktivt förslag

Utredningen föreslår flera åtgärder att vidta för att öka effektiviteten i nuvarande miljöprövningssystem. Men den lämnar också ett riktigt dåligt förslag om att införa obligatorisk omprövning av miljötillstånd. En sådan ändring skulle vara kontraproduktiv.

Utöver att en obligatorisk omprövning av befintliga tillstånd skulle innebära mycket betungande administration för företagen skulle det även försämra investeringsviljan. Det är svårt att se hur en sådan ordning skulle kunna bidra till ett mer effektivt miljöprövningssystem.

Brådskande

Miljöprövningssystemet får inte bli ett hinder för vare sig ekonomisk utveckling eller miljö och klimat.

Att industrin kan utöka och utveckla produktionen av hållbara produkter är en avgörande förutsättning för att Sverige ska kunna nå de högt uppsatta miljö- och klimatmålen på utsatt tid. Det brådskar med reformer för att effektivisera miljöprövningen.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget