Skärpta villkor för friskolor drabbar eleverna

Att skolor med hög kvalitet ska kunna växa och utvecklas när fler elever söker sig dit borde vara en självklar utgångspunkt. Lika självklart borde det vara att skolor kan flytta till nya lokaler när behoven uppstår. Men förslagen om skärpta villkor för friskolor riskerar i stället att bromsa utvecklingen, skapa utdragna byråkratiska processer och en osäker tillvaro för huvudmän med långsiktiga ambitioner.

Försvåra inte för seriösa skolhuvudmän

Oseriösa aktörer hör inte hemma i skolan och det är viktigt att det finns regelverk som är så pass tuffa att den som inte drivs av att ge elever en bra utbildning håller sig borta. Här delar Almega Utbildning regeringens ambitioner fullt ut. Men nya regler måste vara träffsäkra och inte försvåra för seriösa skolhuvudmän som varje dag ger elever en bra utbildning. 

Dessvärre ser vi att det sistnämnda är på väg att hända, då flera av de förslag som finns med i utredningen om skärpta villkor för friskolor träffar alldeles för brett och hårt. Det som på pappret kan tyckas logiskt och rimligt får långtgående konsekvenser i verkligheten – hela vägen in i klassrummet. Almega utbildning, som företräder drygt 800 fristående huvudmän inom förskola och skola, avstyrker därför flera av utredningens förslag. 

Flexibilitet ersätts med tungrodd byråkrati

En skola är ingen statisk verksamhet, den måste anpassa sig när elevtal förändras eller när lokaler bromsar fortsatt utveckling. Men enligt utredningens förslag ska sådana förändringar, som exempelvis en flytt till bättre skollokaler, kräva en helt ny tillståndsprocess. 

Det innebär i praktiken att en skola som vill ge eleverna en bättre arbetsmiljö kan tvingas vänta länge på beslut. Många huvudmän har inte ekonomiska möjligheter att bära dubbla lokalkostnader under tiden. Konsekvensen blir att skolor ”låses in” i sämre lokaler trots att bättre alternativ finns tillgängliga. 

Att en välfungerande förskola ska förbjudas att utöka antalet platser för att en gymnasieskola inom samma koncern ett år har brister är inte rimligt

På gymnasiet kan konsekvensen till exempel bli att skolor med yrkesprogram inte snabbt kan ta beslut om att investera i nya lokaler med större metodsalar och verkstäder om söktrycket ökar. Viktig flexibilitet ersätts med tungrodd byråkrati och kan i värsta fall stänga ute elever från samhällsviktiga utbildningar. 

Expansion ska aldrig ske på bekostnad av kvalitet, men även här går förslagen för långt. Att en välfungerande förskola ska förbjudas att utöka antalet platser för att en gymnasieskola inom samma koncern ett år har brister är inte rimligt. Det vore som att förbjuda Stockholm stad från att bygga ut en förskola i Järva om det samtidigt finns brister på ett yrkesgymnasium i city. De flesta anser nog att det vore en orimlig ordning, ändå är det vad som föreslås gälla fristående huvudmän.

Ge fungerande skolor chansen att utvecklas

Det kanske mest problematiska är att förslagen inte utgår tillräckligt mycket från vad som faktiskt skapar kvalitet i undervisningen. I stället läggs stort fokus på nya tillståndsprocesser, villkor och begränsningar. Det blir mer administration, längre handläggningstider och ökade kostnader. Det kräver resurser som hade kunnat gå till lärare, elevstöd och utveckling av undervisningen. 

Det finns en bättre väg. Tillsynen bör vara skarp och träffsäker, och rikta in sig på de verksamheter där det faktiskt finns allvarliga brister. Samtidigt måste fungerande skolor ges rimliga möjligheter att utvecklas. 

Reformivern i svensk skola får inte bli ett mål i sig, de förändringar som genomförs måste kunna motiveras med att fler elever får tillgång till en bättre skola. Därför är det viktigt att regeringen nu noggrant analyserar förslagens konsekvenser.