Debatt

Skalin (SD): Direktdemokrati – en effektivare styrform

DEBATT. Direktdemokrati bör införas i Sverige. I dag anser speciellt liberala politiker att de är bättre lämpade att fatta stora politiska beslut än befolkningen. Väljarna kan tvingas att offra viktiga hjärtefrågor genom att bara kunna rösta på partier, skriver Johnny Skalin (SD), riksdagsledamot.

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Av: Johnny Skalin (SD)
Riksdagsledamot

 

Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna som har prövats genom tiderna. Att demokrati ibland anses vara den minst dåliga styrelseformen hänger sannolikt delvis ihop med att själva definitionen av vad demokrati är för något är omtvistat. Många har vid tillfällen också ibland stört sig på att politikerna går emot folkviljan.

S straffades för de gick emot väljare 

I Göteborg lovade till exempel Socialdemokraterna väljarna att folkomrösta innan de införde trängselskatten som för vissa innebär att de tvingas betala skatt för att åka till affären och handla. Men skatten infördes innan folkomröstningen som 1,5 år senare gav ett klart negativt utslag. Väljarna ville inte ha trängselskatten och sossarna tappade i valet 2014 närmare en fjärdedel av sina väljare och väljartappet fortsatte därefter i valet 2018.

Väljarnas inriktning bör stärkas  

Det är emellertid inte alltid möjligt för väljarna att byta parti för att få sin vilja igenom, dels på grund av att det inte alltid finns andra partier att välja och dels på grund av att väljarna då tvingas välja bort för dem andra stora och viktiga frågor. Därför behöver väljarnas möjligheter att få inflytande över politikens inriktning stärkas.

Schweiz håller folkomröstningar fyra gånger per år med i genomsnitt tre frågor per omröstning men Schweiz är likväl ett av världens rikaste länder med låg korruption, hög utbildningsnivå, låg kriminalitet och en minimal arbetslöshet.

I regeringsformen anges att all offentlig makt i Sverige utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Det ger de folkvalda politikerna makt att själva avgöra de politiska frågorna. Undantagen är när minst tio procent av de röstberättigade på lokal eller regional nivå begär en rådgivande folkomröstning och om inte minst två tredjedelar av ledamöterna i fullmäktige motsätter sig det. När minst 35 riksdagsledamöter begär folkomröstning i ett vilande grundlagsförslag och 135 ledamöter röstar för hålls också folkomröstning. Utöver detta kan riksdagen besluta om rådgivande folkomröstningar.

Schweiz bra exempel 

Möjligheten att anordna rådgivande folkomröstningar infördes år 1922. Redan samma år hölls den första folkomröstningen. Men därefter har Sverige endast genomfört fem nationella folkomröstningar. Att antalet tillfällen varit så få, trots att det genom åren funnits en rad frågor där politikerna i hög grad gått emot väljarna hänger samman med att politikerna bland övriga riksdagspartier oftast anser att de är bättre lämpade att fatta beslut.

Denna ståndpunkt är särskilt stark bland de liberala krafterna där varje anstiftan till att överlåta mer makt åt väljarna anses vara detsamma som populism och att politikerna är bättre lämpade att fatta beslut. Det är dåliga argument. Schweiz håller folkomröstningar fyra gånger per år med i genomsnitt tre frågor per omröstning men Schweiz är likväl ett av världens rikaste länder med låg korruption, hög utbildningsnivå, låg kriminalitet och en minimal arbetslöshet.

Det bevisar rimligen att det snarast är gynnsamt att låta folket och inte politikerna avgöra viktiga frågor. Därför föreslår jag riksdagen besluta att folkomröstningar skall börja användas som ett mer generellt verktyg i stora och avgörande frågor.

Nämnda personer

Johnny Skalin

Tidigare riksdagsledamot (SD)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00